Slutspurt (snart!)

Åh vad jag börjar bli rastlös och otålig. Jag vill bara att bebisen ska komma. Nu! Det nästan bara väntan kvar eftersom jag är så tung och trött att jag egentligen inte kan göra någonting, förutom att vagga ned till jobbet och sedan vila. Livet känns ju bara helt ovärdigt innan du behagar titta ut; komsi komsi nu lilla bebis! Tänk om du bara tänker stanna därinne och gosa och jag går två veckor över tiden...Då är det 5 veckor kvar nu...Mardröm! Men det kanske är en övergående fas? I helgen kanske jag är lugn och harmonisk igen? Eller så är det här bara början på vansinne.
Idag har vi dock käkat middag med en som har en ännu större mage än min; blivande tvillingmamman! Så coolt! Det fick mig att känna mig lite piggare. Igår kväll budade jag dessutom hem ett grymt fint orange molnpåslakan på Tradera, det fick också upp livsgnistan lite. Men traderaruset varar ju tyvärr inte så länge.

För att vara på den säkra sidan så ska jag fullboka hela nästa vecka med mysiga och lugna aktiviteter som fikor och luncher så att jag inte blir fullständigt tokig; jag ska gå till frisören och pyssla här hemma och dricka sjuka mängder kaffe. Nån som har nån action att erbjuda?; jag är öppen för alla förslag, bara de inte kräver att jag rör mig snabbare än 5 steg i minuten.

overklighet

jag känner mig som en marathonlöpare som just passerat tredje milen. Jag är så trööött och det är så lååångt kvar. Texterna är klara, men de innehåller tusen små kommatecken som sitter fel. Femhundra tempusbyten som jag missat. Tolv syftningsfel som jag måste hitta. Och sakfel? Nej inga sakfel, det får inte vara några sakfel! Det finns fortfarande en chans att jag hinner fram i tid, men det är tungt nu.

Ett meningslöst inlägg från en trött vetenskapskvinna. (som älskar sitt jobb!)

Äta ute

gör vi alldeles för sällan. Så idag, efter den traditionella veckofikan på Bokslukaren, med Pelle och Maja, bestämde jag och Jocke och sälungen oss för att gå på restaurang. Eftersom vi är så himla svaga för indiskt, och dessutom så himla svaga för Raja-inredning, gick vi på Dado på tavastgatan vid Mariatorget. Jag har gått förbi där en massa gånger, och det ser så underbart fint ut. Dessutom är menyn väldigt otraditionell om man jämför med vanliga indiska restauranger (priserna var också väldigt annorlunda!) och det kändes väldigt fint och lyxigt. Men ungefär halvvägs genom måltiden blev jag så himla illamående, och bebisen sparkade som en galning i magen, och jag trodde att jag skulle kräkas och jag hade sammandragningar och ont överallt. Vi fick ringa efter en taxi och fara hem omedelbums. Så jävla värdelöst. Nu mår jag bättre, kan inte fatta vad det var som hände riktigt, och jag är fortfarande lite skärrad. Så synd på maten också; jag tror att den var jättegod!

bloggtips!

Alltså, jag vet att han inte är din favorit, Sara. Men Jonas Gardells beskrivning av Marks USA-släkt är helt magisk!

Så mysigt att få lite niondemånadensuppdateringar från dig, Sara. Det skall bli så spännande. Själv är jag kvar i min stressbubbla, men nu börjar det landa. Inledningar tycker jag är det svåraste som finns. Inledningar och titlar. Men det är skönt att nå till den nivån.

I onsdags var jag på intervju. Plötsligt är jag tillbaka för tre år sedan då jag åkte kors och tvärs för intervjuer. Har rotat fram min gamla portfolio, men jag har ju inte tid att uppdatera den. Jobbet verkar superkul, alldeles för bra, jag kommer att bli så besviken! Hoppas att de väljer entusiasm före meritering, för då får nog jag det! Nu är mitt drömjobb plötsligt att bli kommunal tjänsteman. Att ha ett jobb som tar slut när man går hem. Att lära mig någonting nytt, att göra lite praktisk nytta. Rita planer och påverka. Det är där jag vill vara nu ett tag.

Nu kommer granntanten på fikabesök.

Vagnen!

Vår nya syskonvagn har just kommit! Vi har beställt den från England, och idag levererades den med DHL. Den är så himla fin! Och har plats för två, alltså! Det börjar kännas så verkligt nu!

Tur att det finns bra program att se på TV då! I kväll, kl. 22.25, kan man välja mellan en dokumentär om Heaven´s Gate, eller första avsnittet av Beckman, Ohlson & Can där manlighetens status i dagens samhälle ska diskuteras. eftersom jag är en sådan sectlover blir det det förstnämnda för mig. kan nog bli riktigt intressant!

Ja men jag är för härlig!

Jag har fått kopiösa mängder energi, och bestämde mig för att göra en djupdykning i Renee Voltaires Peace, love and food och laga något sjukt nyttigt och bökigt; något som behövde blötläggning och mixning och omsorg. Det blev bovetegröt med cashewsylt; det låter fantastiskt gott och det ska vi äta till frukost nu ett par dagar. Aj löööv att göra nyttiga, ekologiska frukosträtter; det får mig att känna mig som en så bra människa! Tyvärr glömde jag bort min gröt och bestämde mig för att bada fotbad istället, så nu får Jocke fixa gröt och sylt. Det blev han lite sur över, han gillar inte att avsluta mina krångliga matprojekt; han gillar inte att äta dem så mycket heller (formfranska-mannen), men jag tror att jag lyckades muntra upp honom till sist ändå.
I dag har vi varit på besök på BB Stockholm, där vi har tänkt att bebbeliton ska få se dagens ljus för första gången. Det var väldigt fint, alla var så snälla och jag är så peppad på att föda nu. Sitter och filar lite på en förlossningsplan i huvudet, och tänker att det ska bli så fantastiskt spännande att få uppleva det igen. Tänk att vi ska få träffa ännu ett av våra barn om en månad. När jag tänker på det blir jag så speedad att jag knappt kan sova.

glad

Åh en sån fantastiskt mysig lördag i bagarmossen med gulligaste mammorna, fantastiska magen och finaste barnen! Söndagen blev däremot jobbig och stressig, ingen kul stämning hemmavid och definitivt urkass mamma. Vi är inte bra på stress, Mats och jag. Men så mitt i allt tråk ringer Pernilla och berättar om ringen! Som en solstrimma genom molnen, så himla fint! Lycka är en lycklig lillasyster!

P3 Guldgala

Kollar med ett halvt öga medan jag sippar te och bloggar, och såg precis the Sweptaways framföra sina versioner av årets låt. Det var bra, men vad som är väldigt mindre bra är tacktalen! Folk är urusla på att hålla tal. Det är pinsamt! Om man är nominerad borde man förbereda ett bra tal, allt annat är genant. Nu ska jag lyssna på Hästpojken. I morgon ska vi få en micro. Jippi!

Kvällsörtté och tonic

När man är gravid får man välja sina groggar med omsorg, och den här lät bra (tog dem dock i separata glas för säkerhets skull!) Jag och sälungen har flyttat hem till Karin i ett par dagar eftersom killarna är i fjällen; Karin tyckte att jag och den tjocka magen skulle behöva lite omvårdnad, men mest handlar det nog om att Karin är lite för mörkrädd för att sova ensam. Det spelar ingen roll vilket, för det är väldigt mysigt att vara här! Och det är väldigt trevligt att bli serverad både varma och kalla drycker så fort jag bara önskar.
I går gick jag in i graviditetsvecka 36. 9:e månaden! Coolt! Magen har sjunkit ner ordentligt nu, och jag mår väldigt annorlunda än vad jag gjorde för bara några dagar. Bebisen rör sig mycket mindre och mycket lugnare; och bara på ena sidan av magen (är det vanligt? kan inte minnas att det var så förra gången?), och en massa graviditetskrämpor har helt plötsligt försvunnit. Mycket märkligt. Det är så mysigt att vara gravid, och samtidigt så konstigt. Som till exempel att det är någon som har hicka i min mage flera gånger varje dag.
Oj, nu hördes en märklig duns.... Ett litet spöke? Nu förstår jag varför måste sova över. Bäst jag slutar skriva och försöker blidka spöket. Godnatt!

marathon

Lite sojalatte framför datorn efter ensamlunch på jobbet idag. Det känns som att jag befinner mig mitt i antitesen till en graviditet nu. Avhandlingens slutskede. Eftersom jag sitter och skriver och läser så vill jag ju gärna tänka i metaforer, men gravidmetaforen funkar inte alls. Här har jag möjlighet att påverka allt, ju mer jag anstränger mig ju bättre blir resultatet. Ju mer jag sitter uppe på nätterna och jobbar, ju bättre blir resultatet. Ändå är det lite samma känsla: det skall bli så kul när det är över!

Och det är ju jätteroligt emellanåt, och emellanåt tornar det upp sig: allt jag inte gjort. Alla spår som jag lagt ner, allt jag har missat. Jag skulle kanske läst wittgenstein också, alla hänvisar ju till honom. Ruskin och Vitruvius, varför har jag inte använt dem? Det är skönt att det bara är en lic jag skall göra, hur överlever man att doktorera? Hur är det möjligt att bli färdig i tid med en doktorsavhandling?

Lite, lite annat hinns dock med. På kvällarna jobbar jag framför tv:n, så känns det inte lika martyraktigt. Mats kan frossa i Larry David, som jag vanligtvis inte står ut med. I fredags kollade vi hela första säsongen av Entourage, mycket bra serie. Väldigt grabbig, som Mats påpekade, men jag gillar grabbigt. Det är perfekt tv-tittning samtidigt som man översätter text till engelska.

Veckans bästa TV var annars Gynning, som jag pratade med Pernilla om. Mats och jag satt och bara mös, hon är ju helt underbar! Jag hoppas att det inte bara var tröttheten som tog ut sin rätt, det känns så kul att ha ett nytt favoritprogram.

Det trista är att inte kunna sova, men det är värre när man är i slutet av graviditeten.

Det är enormt svårt att slita sig från Bitterfittan och Fördjupade studier i katastroffysik som jag läser parallellt just nu, men några rader ska jag lyckas knattra ner! i dag är en mycket bra dag! Vagnen är såld; till ett kalaspris. Och även om vi sörjer vår ögonsten så känns det grymt bra att sitta och bläddra bland, och känna på, 10 femhundringar. Andrahandsvärdet på Urban Jungle-vagnar ska inte underskattas.
I natt har jag sovit utmärkt, annars vaknar jag nästan varje natt nuförtiden och kan inte somna om; men inte i natt. Det innebar att jag var pigg som en lärka i morse, och det innebar också att jag orkade lyssna på superintressanta Filosofiska rummet i P1, som handlade om mekanismerna bakom Knutbymorden medan jag satt och jobbade. Det innebar dessutom att jag lyckades vara en trevlig och närvarande värdinna när Malin kom på middag, och jag satt inte bara och gäspade.
och så, sist men inte minst! Det blev en flicka!

Vilken vecka!

Det är inte så konstigt att det inte har funnits tid för att blogga när det har hänt så mycket den här veckan! Efter den fantastiskt lugna och fina helgen i Göteborg (närmare bestämt i Jennys kök) så kom jag tillbaka till ett galet Stockholm, där jag fick tampas med diverse benbrott, släktmiddagar, vagnköp, sammandragningar, vagnförsäljning, dagisincidenter, och en uppriven syster. Veckan har bara susat förbi. Men det har funnits väldigt fina stunder också, såklart, som middag med Charlotte på Matkultur (ljuvligt), fika med Cissi (äntligen!) och bebispresentinhandling hos Virran och Malin!
Och nu ikväll kom mer nyheter! Vännerna som ska ha bebis i dagarna är i skrivande stund på väg in till BB eftersom vattnet precis gått!!! Mycket spännande! Nu är bara frågan om familjen J ska ta den där söndagsfrukosten på Cinnamon själva eller ej, vi har inte en ätbar frukostsmula i huset, men vår budget anser nog egentligen att vi inte borde lyxa just nu. Men morgnar utan frukost kan bara inte bli speciellt roliga.
I kväll blir det popcorn och spansk film, Gråta med ett leende, på SVT kl. 21.00. jag tror inte att jag kommer att kunna koncentrera mig på den, för jag har så mycket annat som susar i huvudet, men det är värt ett försök.

Gott nytt!

Jaha, nytt år och tillbaka på jobbet. Jag är perverst förtjust i att jobba när alla andra har semester. Den speciella stämningen som uppstår i en jullovsnedsläckt byggnad. Sen gillar jag att vara ledig när andra jobbar också... så trevlig är jag. Det enda trista är den ensamma lunchen, tur att internet finns. Jag blev påmind om varför jag är så förtjust i Linda Skugge (märk väl hur hon inte drar sig för att dissa folk som hon umgås med) och upptäckte via henne Mia Skäringers jättefina blogg (och det är lite tröttsamt att kommentera en kvinnas utseende, men hon är ju så snygg). Roligast idag var Kjell Häglunds dissning av kungafamiljen! Får man skratta så mycket som jag gjorde, eller är det lyteskomik?

Göteborg!

Jag håller på att packa, för i morgon ska jag åka till Göteborg och bli superompysslad av jenny! Det ska bli fantastiskt, inte minst att få åka tåg i flera timmar enbart i sällskap av min bok, Fördjupade studier i katastroffysik av Marisha Pessl (varm rekommendation!) och en kopp kaffe! Och sen såklart att få hänga med Jennan hela helgen och bara prata och äta god mat. Precis vad jag och tjocka magen behöver just nu.
Nu är det bara 6 veckor kvar. 6 veckor kvar för mig och Jocke och M att vara bara vi tre och bara mysa. Ibland, i mina svarta stunder, känns det som vi bringar en katastrof in i vårt hem. Ett barn till, det känns ibland så ogenomtänkt. Vi har det ju så bra och okomplicerat som vi har det. Tänk om M kommer att avsky att få en lillasyster. Tänk om vi kommer börja hata varandra jag och Jocke när det åter blir vaknätter och kolikskrik och absolut ingen tid för varandra. Vi som precis har kommit ur det, med äktenskapet i behåll. Varför tänkte vi ALDRIG på det när vi planerade ett barn till?
Det känns som göteborgsresan kommer väldigt lägligt!