Tori och Dean

Ja, jag måste bara rapportera om ett TV-program som jag tittar på just nu, det är bara så knasigt! Tori Spelling är gravid, och nu få man följa henne när hon ska föda! Och herre GUD!!! Hon åker in till doktorn i panik när hon haft två värkar med 50 minuters mellanrum, med sig har hon sina tre mopsar...Sen frågar hon om ungen kommer åka som i en vattenrutschbana ur henne när vattnet går?!? Otroligt!
God natt!

Höstens böcker

Äntligen börjar höstens bokutgivningen synas och det finns så mycket som verkar spännande att läsa i höst. Allt bra under bokåret kommer på hösten! Daniel Sjölins nya, Världens Sista Roman, verkar fantastisk och den tror jag är ett måste! Han är ju någon typ av geni också! Sedan har Mara Lee kommit ut med en bok som presenteras som chic-lit och jag blir så grymt överraskad att jag nog måste läsa den med. Hon verkar ju så otroligt pretantiös... Vad har hänt? Kan det bli bra?
Jag har också läst att Lina Ekdahl kommer med en ny bok, den ska jag också försöka läsa. Tills dessa guldkorn kommer i pocket kan man ju trösta sig med Oron bror och Personliga pronomen av Sjölin.

Emil!

Ja, äntligen! Han är tillbaka i Stockholm! Vi missade Emil Jensens turnépremiär på Kulturhuset, men nu kommer han till Vitabergsparken på söndag! Det får man faktiskt inte missa! Emil cyklar runt Sverige på sin turné som en mijömanifestation, och han är bara så sympatisk. Klok, rolig och politisk, och så sjunger han underbara, vemodiga sånger mellan sina poesi- och slam framträdande! Han är absolut en av mina favorit spoken-word artister, och jag kan bara så varmt rekommendera honom. Klockan 7 på söndag; vi ska packa picnic-korgen och vara där tidigt! Jippi! Kom, alla!

mera Bergman, mindre originellt

Jag har verkligen ingen originell åsikt idag: jag älskar Ingmar Bergman, precis som alla andra. Nu är jag inte hans kollega, men hade jag blivit tillfrågad om vad han betytt för mig som filmälskare skulle mitt svar nog kunna likna dessa väldigt mycket. Fanny och Alexander, Saraband, Scener ur ett äktenskap, Viskningar och rop ... så himla bra!

Och jag hade faktiskt inte tänkt att skriva mer om Bergman de närmsta dagarna för, men så råkade jag slå på tv:n mitt i Smultronstället igår. Är det världens bästa film? Jag tror det. Det var passagen där de pausar i den lilla staden Isak kommer ifrån. Han tankar och blir hyllad, träffar sin gamla mamma, så bittert och nostalgiskt! Däremellan lunchen på terrassen med Vättern i fonden. Så otroligt vackert. "Var är den vän som överallt jag söker? När dagen gryr min längtan blott sig öker, när dagen flyr jag än ej honom finner, fast hjärtat brinner." (Är det Anders Österling???) Den unge, blivande läkarens hånfulla kommentarer som avbryter och förstärker... Jag hann bara se 10 minuter för igår kunde inte ens världens bästa film hindra oss från att se sista delen av Daybreak.

Vad har du för relation till Bergman, Sara?

oväntat sorgligt

Ingmar Bergman har väl talat om döden i alla intervjuer sedan jag minns inte när, ändå känns det så otroligt sorgligt.

uppdatering: såhär skriver dn om Bergman idag.

"macho"-kockarna

Okej, detta är det sista Heat-inlägget, jag lovar! Men såhär ser han alltså ut, Mario, föremålet för boken jag älskar att läsa just nu. Och som vanligt har jag missförstått allting. Jag ser det som en bok om matlagning, om processen att förädla råvaror till mat på ett professionellt sätt. Det är inte machosidan som intresserar mig, betraktelserna av kockarna läser jag mest som passager, det som är verkligt kul är beskrivningen av köksarbetet.

Dessutom har jag svårt att se den hårda jargongen som speciellt macho. Jag förstår till fullo hur frustrerande det är att stå och leda ett kök. Buford beskriver så bra hur arbetet i köket är ordlöst, det går inte att med ord beskriva hur man skall göra utan det handlar om att se och göra. Därför måste det vara oerhört frustrerande att kommunicera. Arga kvinnor i köket är väl en klassisk kliché´óm någon.

här är länken till artikeln om machokockarna som Sara nämnde nedan. Marco Pierre White dyker också upp i Heat...

bye bye semestern

I morgon är det måndag. I morgon ska jag börja jobba igen. Om sanningen ska fram är jag är inte överdrivet exalterad över detta faktum. Det känns som att sommaren inte ens har börjat ännu, och ändå är den slut. Vad har hänt med alla grillkvällar? Allt parkhäng? Alla Mariekex och all saft på stranden? Alla ljumma sommarkvällar? Vart tog dom vägen? Det känns dystert. De senaste kvällarna har vi suttit hemma och kurat skymning och druckit te och det har känts som oktober. Oktober är OK. I oktober. Inte i juli. Jag sitter febrilt och letar efter en billig restresa i september till något varmt ställe, så att vi kan få oss några dagar juli i september. Men det är också en dyster (läs dyr) historia. Det blir nog inte juli i år.
Nu ska jag koka te.

Simpsonsfilmen!

Min minsting är så lik Maggie!

Ikväll såg vi Simpsons the Movie - så himla bra! Uppfyllde alla förväntningar och det var alldeles för längesen som vi gick på bio. Älskar bio! Vi gick på vår lokala lilla biograf härute på ön, väldigt fin är den. Det var halvfullt i salongen och vi var definitivt äldst. Jag skrattade när ingen annan gjorde det. Hörde mig själv utstöta ett lågmält och enstavigt "ha" vid flera tillfällen, väldigt vuxet.

Trailersarna var också väldigt intressanta. Jag visste till exempel inte att det skall komma en film baserad på Philip Pullmans "Guldkompassen". Jag gillade verkligen den boken, funderar fortfarande emellanåt på vilket djur min daemon skulle varit. Tvåan är inte nåt speciellt tycker jag och trean var rätt dålig men Guldkompassen var verkligen magisk. Snöig och glittrig och magisk. Filmen måste ses i alla fall, den kommer till jul.

Uppföljaren till Bruce Almighty verkar ju också väldigt rolig, trailern var väldigt lovande (the weirdo with the beirdo!)

Och Die Hard 4 bara måste jag se på bio! Jag älskar Die Hard, det är så jag vill se Bruce!

Bröllop!

I dag blev vi bjudna på bröllop! Via mailen! Om 3 veckor! Så himla kul ska det bli, och det kommer nog inte att likna något bröllop vi någonsin varit på. Väldigt spännande ska det bli, med andra ord. Det är så sällan någon ordnar klassiska ceremonier, som bröllop, helt utan alla klassiska bröllopsingredienser. Det kommer att bli buffé som alla bidrar till, och vi ska sitta på filtar i gröngräset, vi ska inte vara uppklädda, brudparet kommer inte heller att vara det, och det kommer inte att vara någon vigselförrättare där, för den officiella delen av ceremonin kommer att vara avklarad redan!
Ja, så vad kommer att hända egentligen??? Vad kommer dom att ha på sig? Vad kommer att sägas? Åh, jag kan knappt bärga mig!!!

stockholmsturister.

Just nu har vi strömhopp av besökare, så himla kul. Det bästa med skånebesökarna är nästan att man får tillbaka dendär känslan av semesterstockholm som jag minns från när jag var liten men som nötts av lite nu efter ett par år som stockholmsbo. I veckan har vi varit på Vasamuseet (filmen av upptagningen är ju så häftig!), strosat på Skansen, hängt på Rosendahl och ätit på Hasselbacken (superbarnvänligt och gott - I like!). Imorgon skall vi på Gröna Lund, jag är faktiskt rätt förväntansfull!

Hemmapyssel

Nu har jag satt surdeg . Skall bli kul att se om det blir något. Jag skall inte ge mig på något heldagsbak, men jag skall testa nån variant på denna gräddning. Men mitt första mål är i alla fall att surdegen överlever...

Melodikrysset

Ibland är jag och Jocke underbart pensionärsaktiga. Som på lördagmorgnarna till exempel. När Molly tar sin förmiddagslur brukar vi koka kaffe och lösa Melodikrysset. Det är mycket roligt! Melodikrysset består av en blandning av schlagerlåtar, klassisk musik, dansband och evergreens. Vi blir alltid sjukt nöjda när vi lyckas lösa hela (som idag till exempel!) Nu ska vi skicka in svaret och hoppas att vi blir de stolta vinnarna av ett musiklexikon.
Dessutom har vi planerat vår middagsmat! Vad ska man annars göra i det här vädret om inte laga mat? Nu ska vi åka in till stan och botanisera bland hälsokostbutiker och asiatiska livsmedelsaffärer. Hela vår matplanering kretsar just nu kring Guld av grönt. Allt i den är så otroligt gott (i går gjorde vi avokoadosoppa, underbar!) och ikväll blir det någon typ av kapris och sojabiffar!
Det var förresten en intressant artikel om kockar i DN idag! Jag hittar ingen länk tyvärr, men dn var ganska rolig att läsa, bla om din kockdarling, Charlotte!

roliga saker

På tisdag håller Katarina Bonnevier en stadsvandring på temat queer arkitektur i Stockholm. Samling vid medborgarhuset klockan 18.00. Detta tänkte jag försöka vara med på. Fler intresserade kanske?

En annan grej som verkar jättekul, men som jag definitivt inte har tid med är bokhorornas bokkollo.

Blast!

Idag blev det rödbetsrisotto på svart råris. Vi köpte en finfin betknippa på torget, risotto är alltid ett säkert kort men blasten blev godast idag: 1 dl solroskärnor rostades i torr stekpanna och lades i en skål. Blasten från 6 rödbetor hackades och stektes därefter i lite smör. Blanda blast och kärnor och salta - urgott!

(jag önskar jag kunde lägga in lite bilder, men vår kamera är förlagd nånstans)

hej då mobilen

ja, så var det ju det här sorgliga med min mobil också.. den försvann idag under oklara former på Mosebacke! Det är väl OK att mobilen är borta, men det suger ju att bli av med alla nummer! Maila gärna alla nummer jag kan tänkas behöva till mig!

Ceremoni

Nu ska jag inte bli alltför tjatig om den här boken, men jag känner mig verkligen så gravid- och förlossningspeppad just nu att jag blir alldeles lycklig! Den känns speciellt bra att jag läser den nu, för jag känner verkligen så starkt att den här graviditeten kommer att bli helt unik och annorlunda från den förra, för den här boken ger mig så mycket ny input! Inte helt annorlunda från den förra graviditeten kanske, men lite! Nu ska jag dricka hallonbladste och nässelte hela dagarna, och sitta och vara alldeles rund och lycklig och harmonisk i 9 månader! Känns trevligt!
Och sedan så föreslår Lisa Fabre att man ska ha en liten kvinnocermoni en tid innan förlossningen; där kloka, starka kvinnor ska dela med sig av sina förlossningserfarenheter till en, under lite ceremoniella former! Förbered dig, charlotte! Någon kväll i januari, när fullmånen är i antågande och zodiakerna står rätt i kosmos kommer jag att bjuda hem dig på spännande samtal, magiska kakor och örtdekokter! Åh, jag kan knappt bärga mig!!!!

Fracas!

Nu har jag äntligen testat Fracas och den är ju helt perfekt, precis så vill jag dofta. Härligt när man inte blir besviken. Önskar att jag hade 790 spänn att lägga på en parfym...

Mamma, pappa, barn

Vi är också tillbaka i Stockholm, och det är verkligen skönt! Speciellt att få sova i vår säng!!! jag längtar alltid så efter vår säng när vi är borta, och den gör mig aldrig besviken! Nu känner jag mig mer utvilad än jag gjort på flera veckor!!!!
Idag var jag i Högdalen, och vågade mig på att börja fingra på några "vänta-barn-böcker". Trots att det bara är vecka 11 slog jag till på Lisa Fabres Mamma, pappa,barn och den känns verkligen jätteinspirerande! Väldigt, ja sådär lite andlig, om man kan säga så, den handlar mycket om det magiska att kunna skapa och bära liv, och är fylld av tips om andning, och visualisering, och kvinnors samlade erfarenhet genom årtusenden av att föda, och att skapa kontakt med sitt barn i magen! NATUREN är ledordet! Ja, du förstår! Hon pushar inte för epidural precis! Jag blir väldigt inspirerad i alla fall, och nu ber jag bara till högre makter att det här lilla pyret ska stanna kvar och inte komma ut förrän den 14 februari!!!
Nu ska jag planera namngivningsceremoni för Lottas dotter! Tips? Please!

dessutom

gjorde vi vinnargazpachon från matälskaren. Den var helt fantastisk!

tortelli di zucca

"... gigant pillowy ravioli, distinguished by their thin, floppy lightness. I'd never had anything like them. They were dressed with butter and honey and filled with pumpkin, so that when you bit into one you experienced an unexpected taste explosion. The pumpkin, roasted and mixed with parmigiano cheese, was like a mouthful of autumn..."

Jag fortsätter att inspireras av Heat (som för övrigt finns översatt till svenska som "Hett"). Denna beskrivning gjorde att jag plockade fram pastamaskinen igår. Originalreceptet verkar iofs lite ... speciellt, frukt i maten gillar jag men kakor känns ju lite speciellt. I brist på amarettoskorpor och motarda di Cremona gjorde jag en egen variant.

Tortellini med zucchini:
fyllning:
2 zucchini
3 dl riven parmesanost
1,5 dl rostade solroskärnor
1 dl mango chutney
salt
1 krm kanel
1 krm kryddnejlika
1 krm muskot
pastadeg:
6 dl durumvetemjöl
4 ägg
dressing:
smör
honung
(eventuellt balsamvinäger)

- Blanda ihop degen och lägg in i kylskåp.
- Skala, dela och ångkoka zucchinin i en timme, låt svalna och krama ur vätskan. Mixa zucchini, solroskärnor och mango chutney. Blanda i parmesanost och kryddor.
- Kavla ut två degplattor tunt (gärna med hjälp av pastamaskinen). Lägg på en handduk, klicka ut zucchinismeten på den ena plattan, pensla med äggvita längs kanterna. lägg över den andra pastaplattan och stansa ut raviolifyrkanter. Låt dem vila på handdukar så luckras inte degen upp.
- Koka raviolin försiktigt i 5-6 minuter.
- Vänd den färdikokta pastan i lite smält smör och honung.
- Servera med en tomatsallad. Sprinkla rikligt med parmesan över pastan, jag tror att en skvätt balsamico i dressingen hade passat bra.

strax innan kolmården...

... när man kommer på E4:an söderifrån är det någon som har satt upp en stor skylt och utnyttjar det visuella utrymmet till något annorlunda. Vi blir alltid lika glada när vi ser denna skylt, det ger ett sånt härligt gräsrotsintryck. Budskapet växlar hela tiden, igår stod där "snälla regeringen, förtidspensionera alla telefonförsäljare". Amen!

grodan och jag

Vi kom precis hem från Skåne. Jag gick ut för att hämta det sista i bilen och plötsligt står det en groda framför mig. Grodor är väldigt söta - på tv när de snackar och heter Kermit eller Boll. I verkligheten skrämmer de skiten ur mig. Jag funderade på allvar över om den skulle anfalla mig. Långsamt hoppade den in i busken igen. Vad är det med kallblodiga djur som gör mig så illamående och skakig? Jag brukar låtsas att de inte finns. Nu sitter jag härinne och vet att den är där ute, någonstans...

arkitekturspaning

Ett litet utsnitt från S:t Petri kyrka i Klippan, som vi förhoppningsvis skall kolla in på måndag. Detta är ett av Sigurd Lewerentzs verk som jag inte har sett än. På arkitekturkonferensen jag besökte härom veckan nämndes denna kyrka flera gånger, så nu är jag väldigt nyfiken. Tydligen är Lewerentzs arbete med tegelfogarna väldigt speciellt. Förväntningarna är höga...

tillkännagivande

så måste jag ju meddela att min medbloggerska tillhör den utvalda skaran som lyckas se helt fab ut i turban. Jag önskar jag hade bildbevis!

... och nu

ett par timmar på stranden med familjen - härligt!

mera 'Heat'

jag gillar verkligen min nya boks ingående beskrivningar av matlagning. Trots att det mest kretsar kring köttet. Nu känner jag att sommaren skall bestå av långkok. Vegetariska långkok, italienskt. Ju mer jag läser om kött som bräseras, grillas, bryns, ju tydligare minns jag varför jag slutade äta kött. Jag trodde det var för att jag tyckte synd om djuren, men jag blir mer och mer övertygad om att det inte hade med moral att göra, moralen var mer en trevlig bieffekt. För min del var det en stark känsla. Jag gillade verkligen smaken av kött men det känns så himla fel att äta det. Jag äter fisk och försöker låta bli att tänka på att det är samma sak. Det är lyx att leva i en kultur med resurser och ekonomi som tillåter en kost utan kött.

Borstahusen, a lovestory

Det är inte det här huset, men det här är mest för att ge lite feeling!

Borstahusen

Ja, det är bara att konstatera, jag är en sån supersucker för Borstahusen! Det är så fint här! Såna här små idyller är nästan helt overkliga, och när vi är här på besök är det bara motvilligt som jag beger mig utanför den här lilla byns gränser. På kvällarna låter vi balkongdörren stå öppen och då dånar havet utanför, och det luktar salt och tång, och håret blir så där schysst strandigt och strävt bara av luften! I går hittade jag det finaste huset, och om det någonsin blir till salu så kommer jag sälja allt jag äger och har för att köpa det. Det ser ut som ett engelskt litet cottage, det är helt byggt i sten, och har blåa fönsterluckor och är översållat med stockrosor och murgröna. Säkert bara 5o kvm stort, men jag hade stått ut med vad som helst i det huset. Där ska jag sitta och dricka kaffe i den lilla trädgården och prata med min lilla katt och koka äppelmos. I ett sånt hus blir man aldrig på dåligt humör, och ens barn är alltid glada, och ens man säger aldrig något irriterande.
Och i det huset skulle jag aldrig bli gravidillamående, aldrig kräkas, aldrig inte kunna dricka kaffe, aldrig inte kunna äta. Tyvärr är de så i det huset vi bor nu. Det hjälper inte ens att jag har namnsdag idag...Nu måste jag gå och titta på det magiska huset igen! Det måste ni också göra!

varför fängslade kung Rickard sin lillebror?

Varför tog Prins John kung Richards krona? Kan inte Marian leva utan Robin Hood? Vad hände med Nemos mamma? Varför ville tandläkaren ta Nemo? Vad är en dykare? Detta älskar jag - filmdiskussioner med snart fyraåring. Just nu är det Robin Hood och Hitta Nemo som gäller. Jag är inte världens mest närvarande mamma alla gånger, men jag kan sitta och svara på sådana frågor i det oändliga. Antagligen är detta också ett sätt att förstöra sitt barn på, jag är kass på att sortera viktig och ovidkommande fakta. Kul är det i alla fall!

umgänge

Skåne, det är nånting speciellt med att bada i Öresund. Umgås. Bli bjuden på mat, glass, fika. Nybakta bullar med smör och ost. Samtal med människor som man tycker om. Idag har jag varit på ett jättekonstigt humör.

Jag har gråtit två gånger, först när jag för hundrade gången fastnade framför 'Hitta Nemo', sen när 'Känn ingen sorg för mig Göteborg' rullade fram på mp3:n. (och då är jag den för tillfället relativt hormonstabila halvan av bloggen!)

Min bror berättade om en kille som växt upp i grannskapet. Idag är han en jättemysig trebarnsfar men en period hade han försvunnit i Thailand. Rökt ner sig kallade min bror det. Hans pappa åkte ner och letade upp honom, tog hem honom. Nu har jag haft den bilden i huvudet hela kvällen. En pappa som letar efter sin son på andra sidan jorden.

sköna killar

Förströelse på Skåneresan: 'Heat' som verkar helt fantastiskt jäkla bra skriven, detta blir nog sommarens present-bok. Lite mycket köttmatlagning, men grymt intressant läsning. Bob Dylans show på temat baseball. Mot slutet lyssnade vi på Filip och Fredriks sommarprat. Vi är väldigt svaga för Filip och Fredrik. Jag kom att tänka på en gammal tv-krönika av Annina Rabe. Det är såna texter som gör att jag är så impad av henne.

Och förresten!

Shit så bra man mår av att campa i trevligt sällskap i ett par dagar! Vi är helt campingrusiga härhemma.

besviken.

Vad är det jag missar? Reportaget bakom den spännande rubriken Kulturelitens Fight Club av Leif Furhammar (jag hittar ingen länk) döljer sig världens konstigaste text. En intervju med Jean-Claude Arnault, upphovsmannen till Forum, en slags medlemsklubb med kulturella arrangemang. Furhammar försöker verka insinuant och ifrågasättande, men jag förstår inte. Får han inte vara med? Är detta nya elitlistan? Varför kallas det reportage? Varför är det så dåligt skrivet? Är det ett skämt? Sara, du som har koll på kultur-Stockholm, upplys mig! Jag blev i alla fall mycket besviken och tröstar mig med en bild från orginalet.

uppdatering: här är artikeln

för övrigt...

... borde inte Hells Kitchen och Elake kocken-programmen byta namn?

Wintour-blaskan

På utresan för en vecka sedan lyxade jag till det med amerikanska Vogue, ett väldigt trevligt resesällskap. Tidningen lyckas förmedla en känsla av lyxen som normaltillstånd på ett helt annat sätt än de svenska motsvarigheterna, vilket kan vara trevligt när man sitter på en flygbuss där luften tagit slut.

Tre medarbetare ger sina bästa packningstips, jättekul läsning! Inte för att jag kommer att ha någon större nytta av tipsen, bara väskorna de tipsade om kostade mer än alla mina kläder tillsammans, inklusive garderoben de hänger i. Men det är ändå så kul att se vad de packar och hur de packar. Silk jersey (silkesjersey?) var ett av tipsen, tänk på att köpa kläder i silk jersey om du skall ut och resa, det är ett utmärkt material att packa. Annars superfina kläder, korta intervjuer med kändismodeller på semestertema. Det roligaste var hon som älskade att semestra på Island och vandra i sin vita Stella McCartneyy tunika och Manolo-sandaler.

En riktigt bra artikel om Lara Logan, krigskorrespondent som breakat i och med irakkriget. Superambitiös, jobbar som sjutton, orädd och skicklig ... och jäkligt snygg. En bild av en driven, hårt arbetande människa som både hindrats av och samtidigt kunnat dra fördel av sitt utseende. Också detta med att rapportera från ett krig. Väldigt intressant läsning.

what if he's free

Åh, jag fattar inte att de skall lägga ner Daybreak redan. Det är så jäkla spännande, vad var det han missade igår??? Castingen är grym dessutom, speciellt Andrea (Victoria Pratt) och Rita (Moon Bloodgood - haja namnet!) äger!

en bild

Detta är National Gallery of Art i Washington, av arkitekten I M Pei från 1978 (killen bakom glaspyramiden på Louvren). Jag har inte sett byggnaden i verkligheten, men en bild fascinerade mig. Det är en inskription på fasaden: namnen på donatorn, arkitekten och entreprenören sådär officiellt i guld och versaler. Men arkitektens namn ser ut att vara överstruket, bortskrapat och grått. Spår av händer från tusentals passerande som stannat och vidrört arktiektens namn. Vackert. (från professor Paul Emmons)

Maria Gripe

Den här läser jag nu! ...och de vita skuggorna i skogen. Parallellt med Juliane och jag, Häxorna och några till! Ungdomsböcker är väldigt underskattade!

Patchouli

På tal om parfymer, så måste jag få göra ett litet patchouli-inlägg. Av alla dofter i världen så är det verkligen patchouli som rockar min värld; den enda doft som jag gång på gång återkommer till. Den bästa, och billigaste, är utan tvekan Chinas lilla flaska med draken på, 70 spänn och räcker i en evighet. Om jag skulle beskirva mig själv med en doft skulle det helt klart vara den, den ÄR min signaturescent. Gott så.
Men nya patchouli-blandningar får alltid mitt hjärta att bulta av nyfikenhet. Lush har en som heter Karma, den är ljuvlig, men dyr. Och nu har jag hittat en till! Nya svenska märket Björk and Berries (älskar namnet) har tagit fram en parfym som ska vara hippie-doftande och ha inslag av vanilj och röda bär, och! "Få folk att vända sig om efter en på gatorna"!!!! Jag tar en omedelbums! Men var hittar man Björk och Berries produkter? Säg till om du ser dem någonstans!

gott!

Inga kolhydrater idag heller. Det går fortfarande bra, tror jag. Godaste, enklaste och mest överraskande receptet hittills är ett tillbehör, inte särskilt fett/proteinrikt men rätt nyttigt. Jag har aldrig tänkt på kombinationen dijon och spenat innan:
300 g fryst spenat + lite smör + 1 msk dijonsenap + salt
Värm spenat och smör, smaka av med dijon och salt. Så himla gott!

Du är boken jag läser

Tunnelbanan imorse. Jag läser 'Life Styles in the Golden Land' ur Slouching Towards Betlehem av Joan Didion, min ständiga följeslagare den senaste veckan. Helt fantastisk läsning som träffar mig rätt i maggropen om San Francisco, droger, hippies och missing children, som hon kallar dem. Tonåringar som rymt hemifrån för att låta sig slukas upp av tiden och platsen. Så sorgligt, sunkigt och samtidigt en bild av det som lockar med hela livsstilen. En svaghet hos mig kanske, men jag har väldigt svårt att enbart förakta folk som bakar makrobiotiskt bröd mellan varven. Didion flätar texten helt underbart mellan missing children som går med på att intervjuas mot ett par burgare, poliser som vägrar låta sig intervjuas, hippies, drogintelektuella, Grateful Dead-groupies, idealister ... Plötsligt hör jag att någon ropar på mig, en långhårig ung person ligger ner på sätet på andra sidan gången och frågar mig trött skrikande om vägen. Jag stirrar på honom och svarar något förvirrat. Han tror att jag är rädd och försöker lugna mig på detdär missbrukarsättet. 'Asså jag ville bara veta var t-centralen är, det är lungt'. Nu stannar tunnelbanan på min station, 'ja, det är lugnt' säger jag och hoppar av. Vad skall man säga?

Here we go!

Första dagen på no-carb avklarad, en diet som innefattar obegränsade mängder ost är svår att motstå för en sån som jag. Får se om det funkar. 5 left to go...

Agnes Cecilia, Nina Björk och illamåendet

Skärgården, gravidillamående och en dödande trötthet; på dessa tre skyller jag min senaste blogg-frånvaro. Jag mår så himla superilla just nu, men kräks inte alls. Det är nästan värre än vad jag minns från förra graviditeten. Och tröttheten är av sån där sömnpiller-karaktär. Men det känns så fel att klaga, för samtidigt är jag ju så lycklig över att jag mår precis som jag mår, och jag har ju längtat så mycket efter det. Så jag ska försöka att inte låta gnällig, utan bara precis konstatera att det är så här jag mår!
Veckan har varit så mysig! Skärgårdsvistelsen var ljuvlig, och äntligen fick jag bada och plocka blåbär. I fredags lyssnade jag på Radioteatern och hörde ett avsnitt ur Maria Gripes "Agnes Cecilia - En sällsam historia". Jag blev så glad, och så inspirerad av att höra den, så i lördags bestämde jag och familjen oss för att gå till Stadsbiblioteket för att låna på oss en massa gamla ungdomsböcker som vi läste när vi var små, och ägna den regninga sommaren åt att återuppleva gamla läsminne! Narnia-böckerna, böckerna om Elvis Karlsson, Anne på Grönkulla...jag hade massor på min lista. Men dagen ville annorlunda! På Drottninggatan stötte vi på massor av bekanta, bland andra Gill och Christian och med dem smet vi in på Tintarella di Luna och drack caffe latte under markiserna och lyssnade på regnet som droppade. Underbart. När kaffet var urdrucket hade biblioteket hunnit stänga. Vi strosade vidare under våra paraplyer, och träffade Erik och Pernilla, och vi övertalade dem att följa med oss hem, och vi åt italienskt, och hallon och Renee Voltaires Granola. Det verkar som att det är på kvällarna som mitt näringsintag måste ske, på dagarna är jag alltid för illamående.
I dag är det söndag, och åter regn regn regn. Vi stannade inne på förmiddagen och drack te och läst morgontidningarna länge, länge Jag läste intervjun med Nina Björk i SvD, och jag tyckte att den var riktigt bra. Jag gillar henne så mycket och jag har verkligen henne att tacka för mitt feministiska uppvaknande. Men sedan verkade det som om hon sadlade om lite efter att hon fick barn, och kände mig lite besviken på henne. Men det är jag inte längre. Hon har fortfarande spännande saker att säga och vettiga åsikter. Läste också om en ny spännande restaurang på Åsögatan som heter Viggivegg som verkar väl värd ett besök av två manifestas! Efter morgonmyset var vi på Street ett tag, men det var så tråkigt väder att vi begav oss hemåt och tittade på Heroes-avsnitt istället.
Ja, det var veckan på ett par paragrafer!!!
Nu, kvällsmat!

upptäckt: Marks & Spencer simple food

På t-centralen suckade jag över pressbyråns trista matutbud. Samtidigt som det finns 300 olika sorters godis att välja mellan finns det typ tre nyttiga alternativ, alla lika tråkiga. Så jag nästan skrek av lycka när vi landat i London och ramlade in i Marks & Spencers Simple Food Store. Allting är eco och biodynamic, nötter, nyttiga kex, fruktlådor, grösakspåsar, sallader, wraps och smörgåsar. (visst, allting var inte nyttigt, såklart, vi befann oss trots allt i de snabba kolhydraternas förlovade land) 5 olika vegetariska mackor fanns att välja på, jag valde avocado, mustard och cheese. Inte jättebilligt, men perfekt att bunkra på mellan flyget och en lång tågresa.

5 timmar på Gatwick

'Hoppas ni får en fortsatt trevlig natt' Sade piloten när vi landade klockan 4 inatt, 6 timmar försenade. Trevlig var ordet. Men nu är det ljuvligt att vara hemma igen! Kramandes min familj. 'Vad gott du luktar, mamma' sade dottern imorse och det är klart. 5 timmar på en flygplats innebär en hel del parfymtestande. Gatwick har ett riktigt bra utbud så jag kunde underhålla mig rätt så bra. I kombination med två (!) hyfsat välsorterade bokaffärer så gick tiden faktiskt ganska så fort.

Narciso Rodriguez for Her gillade jag allra bäst. Påminner lite om Lovely som jag älskar. Väldigt snygg förpackning också. Min medresenär beskrev doften som 'hög' till skillnad från 'Stella' som vi båda tyckte var ganska platt, i alla fall på mig. Jag förstår inte alls varför den fått så mycket uppmärksamhet. Stella in two paeony tyckte jag inte heller var särskilt kul, alldeles för söt på mig.


Guerlain l'instant love story, en limitedvariant av l'instant de guerlain kunde jag inte heller låta bli att prova.. Förpackningen var så himla fin, men doften var lite för enkelspårig på mig. Jag gillar dock basnoten som doftar lite pudrigt tjugotalsaktigt och sandelträigt.

Lite väl mycket att testa på en gång kanske, men det är så svårt att låta bli när de står där uppradade, flaskorna.

Inga parfymer blev dock shoppade, även om svindyra Rodriguez nog står på min önskelista nu. Böcker handlade jag dock med gott samvete. Bill Bufords 'Heat', Anthony Kiedis och Larry Slomans 'Scar Tissue' samt Dickens 'Great Expectations' inhandlades i ett oemotståndligt 3 för 18 pund-erbjudande. En jättefin Charles and Lola-pysselbok till äldsta dottern samt ett paket Walkers pure butter shortbread inhandlades också.

Som förströelseställe får Gatwick 5 stjärnor av mig.

exakt!

Kjell Häglund sätter huvudet på spiken i dunka mig frågan. Oerhört bra frida-artikel i DN idag.