Hej så länge!

Det har varit jättekul att blogga här och inte minst att få läsa Saras inlägg såklart. Men allt har sin tid, så då gör vi väl som flera andra har gjort den senaste tiden och lägger ner. Tack så mycket för denna tiden, Sara och ni som har läst.

Jag har dock blivit grymt bloggberoende och lär återkomma på annan plats så snart vi får internet hemma och jag inte går upp klockan fem på mornarna. Puss och kram så länge!

Bloggpaus

jag måste ta en bloggpaus! Jag har aldrig tid att skriva längre, och när jag väl har tid har jag inget att skriva om. Av någon anledning känns det inte lika roligt längre; snarare pliktskyldigt. Någonting hände när du flyttade, Charlotte! Din flytt, i kombination med bebis och sömnbrist, gjorde att jag helt tappade jag sugen för hela bloggeriet. Det känns supertrist, men också väldigt trist att fortsätta. Kanske kommer jag att vilja sätta igång senare, men jag räknar inte med det. Manifestet-tiden är nog över för min del. Tack för mig; det var askul så länge det varade!

En kort blogg från biblioteket:

Nu bor vi i Malmö, i en tvåa i de finare kvarteren. Det känns jättekonstigt att vara malmöbo igen. Det är så välbekant och ändå inte. Har i alla fall hunnit träffa lite fina vänner redan, skönt i all flyttvilsenhet.

Påsken firades på Öland på ett vackert Bed and breakfast-ställe. Helt underbart. Vi sov nästan hela tiden, åt en massa, umgicks och åkte bil till diverse sevärdheter.

En månad skall vi bo här, sen blir det landet. Vi skall hyra ett murrigt, rymligt hus från femtiotalet i en liten, liten by mitt i spenaten. Shit!

Jättetråkigt för oss att vi inte hann ses innan vi åkte, men vi var så himla sjuka. Och trötta. Detta har varit det jobbigaste nånsin! Jag hade stora planer på avskedskalas, men vi orkade inte. We'll be back!

Katarina Bonnevier

Och missa inte den superspännande artikeln i På Stan idag, om arkitektur i Stockholm ur ett queerperspektiv. Är Stockholm en kvinna eller en man? Måste omedelbart bege mig till Skeppsbron för att kolla på fittan!

Didion hyllning, igen!

Att lära sig själv att leva är underbar. Jag älskar Didion. Hon kommer verkligen till sin rätt i essäer. Den här boken kommer jag att läsa om och om igen. Parallellt läser jag Ladies av Mara Lee. Inte heller så tokig.

de senaste dagarna har det känts som att vi bor i en julkalender. Stora tjejen har åkt pulka till dagis, snön har legat tung på granarna utanför fönstret och himlen har varit hög och klar och blå. Påsklunchen spenderades med grillen tänd i Karin o Henkes trädgård medan barnen letade påskägg i snön, och vi kom in sent på eftermiddagen och luktade kallt och björkvedsrök. Perfekta, perfekta vinterdagar med andra ord. Varför i helvete kommer dom då nu? Nu när det äntligen började kännas som att det faktiskt fanns ett litet hopp om vår i år också. Det är ju nästan april. Jag hade redan stuvat ner vinterjackan i källaren. Kul att ta upp den igen efter tre dagar. Overallhelvetet fortsätter. Snälla vår.... Komsi, komsi...

Out on the piers

Och eftersom jag är en sån supersucker för Marit Bergman har jag nu börjat prenumerera på hennes musik. Jag är för trött för att förklara hur det går till, läs här istället! iden är i alla fall jättebra, får se hur det funkar på riktigt också, 28 mars kommer första låten Out on the piers. Hon har dessutom väldigt fina tatueringar.

Filter

Ika Johannessons nya tidskrift (eller magasin, som de kallar den) Filter är precis så bra som jag förväntat mig. Långa (och jag menar riktigt långa) reportage, intervjuer som snarare är som berättelser och intressanta ämne. Dessutom är den lagom tjock och luktar gott! Jag snappade upp en kopia på Pressbyrån i Eskilstuna idag, efter en heldagsutflykt i snön till storebror i Eskilstuna med Karin, mormor och tre småtjejer! Mycket bra dag!

Du vann!

stiltje

Har jag nämnt att jag har rätt mycket att göra nu? Bara i mina tio senaste inlägg här på bloggen kanske. Nåja, de senaste två dagarna har vi lugnat ner oss lite. Detta gjorde jag till exempel nyss, jag är mycket mer boknörd än jag tror. Typiskt att jag blir ordinerad mer bokklubbande, nu när jag måste lämna världens bästa. Jag misstänker dock att jag är den minst boknördiga halvan av denna bloggen ;-)

Amning

är ju återigen ett hett debattämne, och eftersom det just nu är det som jag ägnar större delen av mina dagar att göra (alltså amma) har jag inte kunnat låta bli att följa de låååånga diskussionerna kring de nya alkoholrekommendationerna från Livsmedelsverket. Debatten (som är oerhört "svart eller vitt") har blivit allt hätskare, och helt plötsligt så inser jag att det egentligen inte handlar om om det är skadligt för bebisen att mamman dricker ett glas vin medan hon ammar eller ej (det är ju nu konstaterat att det inte är så), utan diskussionen handlar snarast om att det strider emot det ideal vi har om den självuppoffrande mamman. Läs det här till exempel! Inte någonstans debatteras till exempel pappors alkoholintag, även om det vore minst lika intressant i sammanhanget. Jag är ingen stor förespråkare för kombinationen alkohol och barn (något glas vin då och då inte inkluderat) men det gäller definitivt inte bara den ena föräldern. En berusad pappa är precis lika skadligt för barnet som en dito mamma. Men det är ingen het potatis i det här sammanhanget precis. Tjena kvinnosyn!

Mot Blåkulla

Under ganska många år har påsken kännts rätt så betydelselös för mig. Förutom det uppenbara (påsken firar Jesus död och uppståndelse och jag är inte kristen - alltså blir det inte mycket att uppmärksamma) har påsken inte inneburit några roliga traditioner, i alla fall inte sen jag blev vuxen och flyttade hemifrån. Men det ska bli ändring på det nu! Från och med i år ska det FIRAS PÅSK! Äggmålning, påskäggsletning, ris, påskfjädrar; you name it! I morgon ska vi kicka igång det hela med påskfirande på Skansen. M ska få vara påskkärring (då går man in gratis!), så idag har jag fyndat den här och en sjalett och knallrött läppstift. Hon kommer att bli så jälla söt!

Kärlek

Anledningen till att man faktiskt orkar ta sig igenom alla dessa fullmånenätter

bebisen har precis somnat till bob marley, stora tjejen sover gott i sängen, jocke läser, diskmaskinen mullrar i köket, utanför snöar det, och jag sitter bara här och njuter av att ha det precis så här. jag älskar de här svenssonkvällarna hemma, när vi sitter och lyssnar på musik och dricker te och absolut ingenting händer. hur blev det så? jag älskar att ha tråkigt! eller så kanske jag bara är för trött vid den här tiden på kvällen för att orka ha roligt!
Nu ska vi spela backgammon och planera indienresan och sen är det bara att invänta första nattpasset!

Taggad!

Jag har gått och varit sugen på att tatuera mig rätt länge nu. Efter senaste alstret på handleden känner jag nu att det är dags för något större, något med mer färg; något mer sjömansaktigt helt enkelt! I går kväll var jag och några av tjejerna ute och åt på Sacre Coeur vid nytorget, och deras logga gjorde mig så himla inspirerad! Något i den här stilen tänker jag mig nu! På armen! Med tjejernas namn i banderollen. Skulle kunna bli hur snyggt som helst!

sjuka!

Jobbigaste veckan någonsin här. I lördags natt kom vi hem från blixtvisit i Skåne. I söndags däckade både jag och Mats i feberfrossa. Det är ju som alla kan tänka sig det värsta som kan hända när man har barn - att båda päronen blir sjuka samtidigt. Åtminstone när man inte har tillgång till hjälp i vardagen. Vi låg och svettades och frossade och drömde om en barnflicka som kunde laga mat åt barnen och kanske ta dem till dagis. Istället fick vi turas om att gå upp som zombiesar och laga mat... eller rättare sagt bre mackor/koka makaroner/värma pizza. Det dåliga samvetet har nått nya höjder. Det känns så jobbigt. Men barnen har varit jätteglada - obegränsat med tv!

Fast idag fick det räcka för jag hade planerat avslutningsfika på mitt fina jobb. Länge leve Alvedon och näsdroppar! Har haft en helt fantastisk dag.

Jag är en vampyr

eller så lyssnar man på den här...

En tröst i natten

När man har tröttnat på gamla avsnitt av Magnum och Far and Away (min standardrepertoar på natten när vinterkatten ite vill sova) så är det bra att det finns webbshoppar på nätet. Då kan man till exempel klicka hem en sån här fin tunika som nattvakspresent till sig själv.

En grej till bara!

Charlotte, så fint det var hos er nu senast! Mycket imponerande! Jag undrar bara vad som hände med er vaxduk, den som ni hade i köket! Jag var helt kär i den och vill koppa er! Var har ni köpt den??

bye bye nattsömn pt 5

Var ska jag börja... Min lååånga bloggfrånvaro beror helt och hållet på vår nya lilla familjemedlem; och med henne inträdet i nattvärlden. Jag har befunnit mig i en liten bebisbubbla i 4 veckor nu, och jag ska inte ens försöka sammanfatta de senaste veckorna, nöjer mig med att säga att det är fantastiskt att ha en liten nyfödd bebis i huset och att det är supermysigt att vara tvåbarnsmamma. Det är fantastiskt, och det är magiskt, och samtidigt så är det så fullständigt utmattande. Jag orkar knappt tänka en enda tanke färdigt, än mindre författa några intressanta inlägg! Men nu ville jag bara ge ett litet livstecken ifrån mig, och flagga för att jag förmodligen kommer att skriva lite sporadiskt i någon vecka till iallafall! Men sedan hoppas jag att jag ska vara tillbaka igen!
Tills dess, bara några små konstaterande: Snart är det vår, det ska bli sol och varmt framöver, i morgon kommer Karin hem från costa rica, och håkan hellström har släppt sin nya singel (lyssna på den här! Superbra!! Mycket mer än så kan man väl knappast önska sig!

Jag känner mig så enormt förutsägbar som blir så glad över att Erykah Badu pryder omslaget till DN kultur. Förutsägbar - and I love it! Så snart vår ekonomi kommit på fötter igen så skall jag köpa denna skiva. Jag blev helt lycklig av att läsa den lilla faktarutan om henne, vilken jag inte hittar på nätet. Inget direkt överraskande, men hon verkar vara en sån bra person med ett så schysst liv. Intressen bland annat yoga, politik och poetry slam.

Arborist

Idag såg jag en arborist in action. Någon trädgårdsägare nedanför oss har valt att ta ner ett träd och därmed ge oss ännu en sjöglimt från köksfönstret. (Dagen före visningen, vi tackar och bugar.) Vi kunde stå och se hur han klättrade runt och effektivt sågade ner trädet, mycket fascinerande. Arborist är definitivt ett av mina drömyrken, tänk att tillbringa sina arbetsdagar uppe i träd. Att ha trädklättring som yrke, och beskärning, det måste vara underbart. Jag har testat arboristträdklättring en gång och jag var urkass, men det är ju en träningssak.

För övrigt så älskar jag att kunna se havet från köksfönstret, endast glimtvis i vintertid men ändå.

rödkittsost och merlot framför tv:n ikväll, två små barn snusar i sovrummet. Lägenheten är superstädad och imorgon skall vi på lyxbrunch på J medan det är visning av vårt hem. Färsk basilika i köksfönstret och nya äpplen i fruktskålen. Så nervöst det är. Vilka skåp kommer de att öppna? Vad har vi glömt? Tänk om ingen kommer!

Vi försöker kolla på melodifestivalen, men VH1 har en av sina oemotståndliga listor (100 best songs of the 90's) så vi fastnar där. Sångaren i Counting Crows har idag exakt samma frisyr som Sideshow Bob, jag hade ingen aning.

Igår var det stängt på dagis, vi var på Junibacken med E:s dagiskompis och hennes mamma. Tjejerna hade superkul medan mammorna bondade, min dotters kompisar har såna fantastiska mammor. Verkligen helt annan historia, och helt andra problem, än min trygga medelklass och barnen gör det ändå så lätt att nå varandra. Det blev så tydligt hur mycket vi kommer att sakna Stockholm.

Det tar visst inte slut, nu är slutseminariet avklarat och my god! Jag tror mars kommer att bli en helt galen månad. Avhandling skall gå från manus till bok, lägenhet skall säljas, 60 mils flytt skall administreras, och jag måste förbereda mig för nya jobbet. E vill ha pyamasparty. Jag vill ha flyttfest. Bullar eller tårta på jobben. Glass på dagis. Fördelsedagar. Och det jag är mest nervös för, förutom hur barnen kommer att reagera på flytten, är att jag och L skall vara toastmasters på en disputation om en månad ...

Det ju roliga grejor allihop, bara lite ... många. Tänker på den första, magiska tiden med bebis.

För övrigt måste jag rekommendera babelprogrammet med Kristina Lugn igen. Hon är så cool och klok och Daniel Sjölin tar så väl vara på hennes briljans. Det hon sade om mormorskapet, föräldraskapet var så himla bra. Att man mår bra av att inte tänka på sig själv så mycket, det är ju så det är såklart. Att få vila från sig själv emellanåt. Vilsamt.

snopet

jag var så taggad för att börja jobba igen efter en urmysig mammavecka. Så är båda barnen hängiga och det blev en hemmadag till. Nu sover lillasyster, storasyster sitter på golvet och tejpar och klipper. Trist att behöva ställa in bokklubben. Som kompensation skall jag kolla på Kristina Lugnprogrammet från Babel ikväll http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1059055 Nu skall jag också pyssla lite.

Snyggt!

Jag har inte glömt att jag skall rapportera från Didionkvällen, så länge en bild från Pontus! Jag och C var på arkitektguidning där och på Peacock Dinner Club. Bilden är kanske inte så informativ, men kolla så snyggt. Böckerna är alltså en tapet!

även här är det lite tid till att blogga. Idag fönsterputsning, elementtvätt, bänkoljning och kakelfogning. Annars roliga saker, en massa avslut som skall göras, människor som skall träffas, band som skall knytas så de håller i flytten. Det är så kul, för nu blir allting av, allting som jag inte orkar egentligen. Lägenheten är fotad och finns på hemnet för den som är nyfiken (skandiamäklarna). Himla snygg, jag vill också bo där. Shit vad vi har städat!

Veckans höjdpunkt var en viss liten bebis och hennes familj, hon är så ursöt och det var helt alldeles underbart att få hålla i en liten alldeles ny människa.

Vi konstaterade också att familjen J inte kommer att behöva stajla speciellt den dan ni skall sälja, så himla fint ni har det!

Grattis familjen J!

Antagligen kommer båda era barn att så småningom hylla sina lyckliga barndomar med varsin sånhär. Vi är så glada att allting har gått bra. Lilla bebisen L bjöd oss på en rafflande söndag!

och nu är min avhandlings öde inte längre helt i mina händer. Jag har lämnat ifrån mig rubbet inför ett sista seminarium som skall avgöra om jag skall skicka den till tryck eller om två års arbete har varit förgäves.

Idag har jag vabbat hela dagen med snoriga men pigga ungar. Nu kollar de på bollibompa och jag får lite surfpaus. Hoppas att ni har det mysigt idag med nya bebisen.

Tidigare idag, när jag satt och höll A:s hand för att hon skulle sova middag, kollade jag min bloggläsare med andra handen. Precis då kom detta upp. Så det är jag som är Charlotte :-)

Nu är jag så himla glad att jag lyckades få iväg texterna, för detta skall bli så grymt kul. Jag skulle så himla gärna vilja gå dit med dig, Sara! Jag lovar att referera, ser otroligt mycket fram emot boken. Jag har inte läst en roman sedan november.

bye, bye, nattsömn!

Jämfört med att vara i nionde månaden som du, Sara, så är min situation en barnlek. Slutet på graviditeterna är det jobbigaste jag varit med om, (fast jag har glömt vad det var som var jobbigt). All respekt till dig!

Men jag gissar att vår sovstatus är ungefär densamma. Nu har jag fått ett riktigt jobb, en fast tjänst!!! Normal lön!!! Hurra!!! Eller ... oj så sorgligt det blir att bryta upp. Skiljas från detta fina livet. Dra upp barnen med rötterna. Inatt sov jag ingenting. (Bland annat började jag skissa på en gäststuga i trädgården, min ljuvliga trädgård som jag äntligen skall få. Inspirerad av Donna Karans yogarum...)

Slutspurt (snart!)

Åh vad jag börjar bli rastlös och otålig. Jag vill bara att bebisen ska komma. Nu! Det nästan bara väntan kvar eftersom jag är så tung och trött att jag egentligen inte kan göra någonting, förutom att vagga ned till jobbet och sedan vila. Livet känns ju bara helt ovärdigt innan du behagar titta ut; komsi komsi nu lilla bebis! Tänk om du bara tänker stanna därinne och gosa och jag går två veckor över tiden...Då är det 5 veckor kvar nu...Mardröm! Men det kanske är en övergående fas? I helgen kanske jag är lugn och harmonisk igen? Eller så är det här bara början på vansinne.
Idag har vi dock käkat middag med en som har en ännu större mage än min; blivande tvillingmamman! Så coolt! Det fick mig att känna mig lite piggare. Igår kväll budade jag dessutom hem ett grymt fint orange molnpåslakan på Tradera, det fick också upp livsgnistan lite. Men traderaruset varar ju tyvärr inte så länge.

För att vara på den säkra sidan så ska jag fullboka hela nästa vecka med mysiga och lugna aktiviteter som fikor och luncher så att jag inte blir fullständigt tokig; jag ska gå till frisören och pyssla här hemma och dricka sjuka mängder kaffe. Nån som har nån action att erbjuda?; jag är öppen för alla förslag, bara de inte kräver att jag rör mig snabbare än 5 steg i minuten.

overklighet

jag känner mig som en marathonlöpare som just passerat tredje milen. Jag är så trööött och det är så lååångt kvar. Texterna är klara, men de innehåller tusen små kommatecken som sitter fel. Femhundra tempusbyten som jag missat. Tolv syftningsfel som jag måste hitta. Och sakfel? Nej inga sakfel, det får inte vara några sakfel! Det finns fortfarande en chans att jag hinner fram i tid, men det är tungt nu.

Ett meningslöst inlägg från en trött vetenskapskvinna. (som älskar sitt jobb!)

Äta ute

gör vi alldeles för sällan. Så idag, efter den traditionella veckofikan på Bokslukaren, med Pelle och Maja, bestämde jag och Jocke och sälungen oss för att gå på restaurang. Eftersom vi är så himla svaga för indiskt, och dessutom så himla svaga för Raja-inredning, gick vi på Dado på tavastgatan vid Mariatorget. Jag har gått förbi där en massa gånger, och det ser så underbart fint ut. Dessutom är menyn väldigt otraditionell om man jämför med vanliga indiska restauranger (priserna var också väldigt annorlunda!) och det kändes väldigt fint och lyxigt. Men ungefär halvvägs genom måltiden blev jag så himla illamående, och bebisen sparkade som en galning i magen, och jag trodde att jag skulle kräkas och jag hade sammandragningar och ont överallt. Vi fick ringa efter en taxi och fara hem omedelbums. Så jävla värdelöst. Nu mår jag bättre, kan inte fatta vad det var som hände riktigt, och jag är fortfarande lite skärrad. Så synd på maten också; jag tror att den var jättegod!

bloggtips!

Alltså, jag vet att han inte är din favorit, Sara. Men Jonas Gardells beskrivning av Marks USA-släkt är helt magisk!

Så mysigt att få lite niondemånadensuppdateringar från dig, Sara. Det skall bli så spännande. Själv är jag kvar i min stressbubbla, men nu börjar det landa. Inledningar tycker jag är det svåraste som finns. Inledningar och titlar. Men det är skönt att nå till den nivån.

I onsdags var jag på intervju. Plötsligt är jag tillbaka för tre år sedan då jag åkte kors och tvärs för intervjuer. Har rotat fram min gamla portfolio, men jag har ju inte tid att uppdatera den. Jobbet verkar superkul, alldeles för bra, jag kommer att bli så besviken! Hoppas att de väljer entusiasm före meritering, för då får nog jag det! Nu är mitt drömjobb plötsligt att bli kommunal tjänsteman. Att ha ett jobb som tar slut när man går hem. Att lära mig någonting nytt, att göra lite praktisk nytta. Rita planer och påverka. Det är där jag vill vara nu ett tag.

Nu kommer granntanten på fikabesök.

Vagnen!

Vår nya syskonvagn har just kommit! Vi har beställt den från England, och idag levererades den med DHL. Den är så himla fin! Och har plats för två, alltså! Det börjar kännas så verkligt nu!

Tur att det finns bra program att se på TV då! I kväll, kl. 22.25, kan man välja mellan en dokumentär om Heaven´s Gate, eller första avsnittet av Beckman, Ohlson & Can där manlighetens status i dagens samhälle ska diskuteras. eftersom jag är en sådan sectlover blir det det förstnämnda för mig. kan nog bli riktigt intressant!

Ja men jag är för härlig!

Jag har fått kopiösa mängder energi, och bestämde mig för att göra en djupdykning i Renee Voltaires Peace, love and food och laga något sjukt nyttigt och bökigt; något som behövde blötläggning och mixning och omsorg. Det blev bovetegröt med cashewsylt; det låter fantastiskt gott och det ska vi äta till frukost nu ett par dagar. Aj löööv att göra nyttiga, ekologiska frukosträtter; det får mig att känna mig som en så bra människa! Tyvärr glömde jag bort min gröt och bestämde mig för att bada fotbad istället, så nu får Jocke fixa gröt och sylt. Det blev han lite sur över, han gillar inte att avsluta mina krångliga matprojekt; han gillar inte att äta dem så mycket heller (formfranska-mannen), men jag tror att jag lyckades muntra upp honom till sist ändå.
I dag har vi varit på besök på BB Stockholm, där vi har tänkt att bebbeliton ska få se dagens ljus för första gången. Det var väldigt fint, alla var så snälla och jag är så peppad på att föda nu. Sitter och filar lite på en förlossningsplan i huvudet, och tänker att det ska bli så fantastiskt spännande att få uppleva det igen. Tänk att vi ska få träffa ännu ett av våra barn om en månad. När jag tänker på det blir jag så speedad att jag knappt kan sova.

glad

Åh en sån fantastiskt mysig lördag i bagarmossen med gulligaste mammorna, fantastiska magen och finaste barnen! Söndagen blev däremot jobbig och stressig, ingen kul stämning hemmavid och definitivt urkass mamma. Vi är inte bra på stress, Mats och jag. Men så mitt i allt tråk ringer Pernilla och berättar om ringen! Som en solstrimma genom molnen, så himla fint! Lycka är en lycklig lillasyster!

P3 Guldgala

Kollar med ett halvt öga medan jag sippar te och bloggar, och såg precis the Sweptaways framföra sina versioner av årets låt. Det var bra, men vad som är väldigt mindre bra är tacktalen! Folk är urusla på att hålla tal. Det är pinsamt! Om man är nominerad borde man förbereda ett bra tal, allt annat är genant. Nu ska jag lyssna på Hästpojken. I morgon ska vi få en micro. Jippi!

Kvällsörtté och tonic

När man är gravid får man välja sina groggar med omsorg, och den här lät bra (tog dem dock i separata glas för säkerhets skull!) Jag och sälungen har flyttat hem till Karin i ett par dagar eftersom killarna är i fjällen; Karin tyckte att jag och den tjocka magen skulle behöva lite omvårdnad, men mest handlar det nog om att Karin är lite för mörkrädd för att sova ensam. Det spelar ingen roll vilket, för det är väldigt mysigt att vara här! Och det är väldigt trevligt att bli serverad både varma och kalla drycker så fort jag bara önskar.
I går gick jag in i graviditetsvecka 36. 9:e månaden! Coolt! Magen har sjunkit ner ordentligt nu, och jag mår väldigt annorlunda än vad jag gjorde för bara några dagar. Bebisen rör sig mycket mindre och mycket lugnare; och bara på ena sidan av magen (är det vanligt? kan inte minnas att det var så förra gången?), och en massa graviditetskrämpor har helt plötsligt försvunnit. Mycket märkligt. Det är så mysigt att vara gravid, och samtidigt så konstigt. Som till exempel att det är någon som har hicka i min mage flera gånger varje dag.
Oj, nu hördes en märklig duns.... Ett litet spöke? Nu förstår jag varför måste sova över. Bäst jag slutar skriva och försöker blidka spöket. Godnatt!

marathon

Lite sojalatte framför datorn efter ensamlunch på jobbet idag. Det känns som att jag befinner mig mitt i antitesen till en graviditet nu. Avhandlingens slutskede. Eftersom jag sitter och skriver och läser så vill jag ju gärna tänka i metaforer, men gravidmetaforen funkar inte alls. Här har jag möjlighet att påverka allt, ju mer jag anstränger mig ju bättre blir resultatet. Ju mer jag sitter uppe på nätterna och jobbar, ju bättre blir resultatet. Ändå är det lite samma känsla: det skall bli så kul när det är över!

Och det är ju jätteroligt emellanåt, och emellanåt tornar det upp sig: allt jag inte gjort. Alla spår som jag lagt ner, allt jag har missat. Jag skulle kanske läst wittgenstein också, alla hänvisar ju till honom. Ruskin och Vitruvius, varför har jag inte använt dem? Det är skönt att det bara är en lic jag skall göra, hur överlever man att doktorera? Hur är det möjligt att bli färdig i tid med en doktorsavhandling?

Lite, lite annat hinns dock med. På kvällarna jobbar jag framför tv:n, så känns det inte lika martyraktigt. Mats kan frossa i Larry David, som jag vanligtvis inte står ut med. I fredags kollade vi hela första säsongen av Entourage, mycket bra serie. Väldigt grabbig, som Mats påpekade, men jag gillar grabbigt. Det är perfekt tv-tittning samtidigt som man översätter text till engelska.

Veckans bästa TV var annars Gynning, som jag pratade med Pernilla om. Mats och jag satt och bara mös, hon är ju helt underbar! Jag hoppas att det inte bara var tröttheten som tog ut sin rätt, det känns så kul att ha ett nytt favoritprogram.

Det trista är att inte kunna sova, men det är värre när man är i slutet av graviditeten.

Det är enormt svårt att slita sig från Bitterfittan och Fördjupade studier i katastroffysik som jag läser parallellt just nu, men några rader ska jag lyckas knattra ner! i dag är en mycket bra dag! Vagnen är såld; till ett kalaspris. Och även om vi sörjer vår ögonsten så känns det grymt bra att sitta och bläddra bland, och känna på, 10 femhundringar. Andrahandsvärdet på Urban Jungle-vagnar ska inte underskattas.
I natt har jag sovit utmärkt, annars vaknar jag nästan varje natt nuförtiden och kan inte somna om; men inte i natt. Det innebar att jag var pigg som en lärka i morse, och det innebar också att jag orkade lyssna på superintressanta Filosofiska rummet i P1, som handlade om mekanismerna bakom Knutbymorden medan jag satt och jobbade. Det innebar dessutom att jag lyckades vara en trevlig och närvarande värdinna när Malin kom på middag, och jag satt inte bara och gäspade.
och så, sist men inte minst! Det blev en flicka!

Vilken vecka!

Det är inte så konstigt att det inte har funnits tid för att blogga när det har hänt så mycket den här veckan! Efter den fantastiskt lugna och fina helgen i Göteborg (närmare bestämt i Jennys kök) så kom jag tillbaka till ett galet Stockholm, där jag fick tampas med diverse benbrott, släktmiddagar, vagnköp, sammandragningar, vagnförsäljning, dagisincidenter, och en uppriven syster. Veckan har bara susat förbi. Men det har funnits väldigt fina stunder också, såklart, som middag med Charlotte på Matkultur (ljuvligt), fika med Cissi (äntligen!) och bebispresentinhandling hos Virran och Malin!
Och nu ikväll kom mer nyheter! Vännerna som ska ha bebis i dagarna är i skrivande stund på väg in till BB eftersom vattnet precis gått!!! Mycket spännande! Nu är bara frågan om familjen J ska ta den där söndagsfrukosten på Cinnamon själva eller ej, vi har inte en ätbar frukostsmula i huset, men vår budget anser nog egentligen att vi inte borde lyxa just nu. Men morgnar utan frukost kan bara inte bli speciellt roliga.
I kväll blir det popcorn och spansk film, Gråta med ett leende, på SVT kl. 21.00. jag tror inte att jag kommer att kunna koncentrera mig på den, för jag har så mycket annat som susar i huvudet, men det är värt ett försök.

Gott nytt!

Jaha, nytt år och tillbaka på jobbet. Jag är perverst förtjust i att jobba när alla andra har semester. Den speciella stämningen som uppstår i en jullovsnedsläckt byggnad. Sen gillar jag att vara ledig när andra jobbar också... så trevlig är jag. Det enda trista är den ensamma lunchen, tur att internet finns. Jag blev påmind om varför jag är så förtjust i Linda Skugge (märk väl hur hon inte drar sig för att dissa folk som hon umgås med) och upptäckte via henne Mia Skäringers jättefina blogg (och det är lite tröttsamt att kommentera en kvinnas utseende, men hon är ju så snygg). Roligast idag var Kjell Häglunds dissning av kungafamiljen! Får man skratta så mycket som jag gjorde, eller är det lyteskomik?

Göteborg!

Jag håller på att packa, för i morgon ska jag åka till Göteborg och bli superompysslad av jenny! Det ska bli fantastiskt, inte minst att få åka tåg i flera timmar enbart i sällskap av min bok, Fördjupade studier i katastroffysik av Marisha Pessl (varm rekommendation!) och en kopp kaffe! Och sen såklart att få hänga med Jennan hela helgen och bara prata och äta god mat. Precis vad jag och tjocka magen behöver just nu.
Nu är det bara 6 veckor kvar. 6 veckor kvar för mig och Jocke och M att vara bara vi tre och bara mysa. Ibland, i mina svarta stunder, känns det som vi bringar en katastrof in i vårt hem. Ett barn till, det känns ibland så ogenomtänkt. Vi har det ju så bra och okomplicerat som vi har det. Tänk om M kommer att avsky att få en lillasyster. Tänk om vi kommer börja hata varandra jag och Jocke när det åter blir vaknätter och kolikskrik och absolut ingen tid för varandra. Vi som precis har kommit ur det, med äktenskapet i behåll. Varför tänkte vi ALDRIG på det när vi planerade ett barn till?
Det känns som göteborgsresan kommer väldigt lägligt!