En liten blogg om avundsjuka.

Varför lägga tid och energi på att vara avundsjuk på (istället för imponerad av) Martina Haag som ändå tycks ha kämpat en hel del innan framgångarna, när det finns personer som Nicole Krauss!

33 år gammal, efter två utgivna böcker lever hon som ultraframgångsrik NY-intellektuell i Park Slope, Brooklyn (Paul Auster-land). Andra boken, Kärlekens historia, hyllades av JM Coetzee, fick Orangepriset och skall bli film. Dessutom är hon en del av ett såntdär äckligt perfekt konstnärspar, hon kan diskutera text med Jonathan Safran Foer över köksbordet, liksom.

Nu har jag beställt Kärlekens historia, när jag har läst den kommer jag säkert att vara imponerad också!

Intervjuer från dn och från svd

heroes - äntligen!

Jag trodde Heroes hade gått på svensk tv länge, och att vi bara missat det. Alla har ju sett den! Shit vad bra den är! Vi kan inte riktigt hantera detta med att ha hela serien tillgänglig på en gång så vi såg lite för många avsnitt på raken igår. Detta är Mats och min drömserie, den har allt som Marvelfilmerna saknat, det är i tv-serier som superhjälteformatet funkar som bäst. Tidshoppen funkar kanske extra bra efter en säsong av Daybreak.

Jag associerade hela tiden till underbara "Kavalier och Clays fantastiska äventyr", New York-stämningen och hyllningen av superhjälteserier.

Scar Tissue

Nu har jag påbörjat denna. (Hmm... egentligen skriver man väl om böcker efter att man läst dem?) Mats har i alla fall precis sträckläst den. Han tyckte den var mycket sorglig. Han blev lite gladare när jag berättade att Kiedis precis blivit pappa. Biografier är bäst, speciellt bildsektionerna. Kiedis är så otroligt söt på barndomsbilderna. På en bild såg han faktiskt ut precis som min storebror gjorde på 70-talet.

Thaimat och myggor och tigrar

Äntligen äntligen äntligen är min älskade make klar med uppsatsen - klockan 01.30 i går kväll postades den- och jag får återigen använda datorn! Härligt! Vi firade Jockes återkomst till livet och datorns återkomst till mig genom att hämta mat på Koh Phanghan och ha picnic i Vitabergsparken. Underbar underbar mat! Kåpan har den bästa thaimaten tycker jag, framförallt för att deras vegomeny är lite roligare än andra thaiställens. Vi åt kryddig tofusallad och tzayspett med jordnötsås, och sälungen fick tom kha gai och ris!
Och sedan unnade jag mig själv att beställa Myggor och tigrar från Adlibris. För en gång skull ska jag läsa en omdebatterad bok samtidigt som debatten pågår och inte 6 månader senare när den kommit i pocket. Den borde komma i morgon. Jag kunde inte låta bli att beställa Daniel Sjölins nya, och Vendela Fredricsons Landar också. Aprilhäxan är utläst, och så bra den var, men så ofattbart otäck. Jag behöver nya böcker i min hand. Nu ska jag sätta mig på vakt vid brevlådan och springa till posten omedelbart när avin kommer.

Maria-Pias artikel

Jag hittade den!

http://www.expressen.se/debatt/1.787941/kultureliten-ar-stendod

trallala, hon gör mig på så gott humör!

Raw food och Majgull Axelsson

... är vad den här dagen har bestått av för mig. Jag var i stan och sprang på en liten restaurang som serverade raw food på St Eriksgatan som heter "Herr Spiridions Allehanda", en restaurang som dessutom visade sig vara en liten förädlingsbutik och delikatessbutik, kika in på http://www.herrspiridons.se.
Jag handlade ljuvliga lunchlådor att ta med mig till jobbet; groddad quinoa, svarta linser, pumpakärnor, och råpressad päronjuice, och det var såklart helt fantastiskt gott, men sedan i går kan jag nästan inte behålla någon mat, förutom potatismos. Så himla tråkigt, jag förstår inte varför jag inte börjar må bättre, nu är ju de första tolv veckorna avklarade, och jag borde må prima. Men det gör jag verkligen inte. Idag har varit sämsta dagen den här graviditeten.
Men det förde med sig det goda att jag med gott samvete kunde gå hem och ge mig i kast med Majgull Axelssons Aprilhäxan. Jag är kanske den enda i Sverige som inte har läst henne, och det är synd, för Aprilhäxan är helt underbar. Jag är helt fast, och läste nästan halva boken under min illamående-eftermiddag.
Jag läste också en intervju med Unni Drougge som kommer med en ny bok i höst, den vill jag läsa. Boven i mitt drama heter kärleken. Har du hört något om den? Idag läste jag också en recension av Maja Lundgrens Myggor och tigrar. Den blir sågad i både DN och Svenskan, men jag blir ändå så sugen på att läsa den, framförallt för alla uthängningar av kulturprissar! Det är lite modigt tycker jag, lite Carina Rydberg! Det kommer att bli en läshöst! Och jag har många bokklubbsboksförlslag till nästa gång!

Slouching

towards Betlehem! Brilliant titel, brilliant bok! jag vet inte om charlotte redan har skrivit om den, men i såfall tåls den att nämnas igen! Jag fick låna den igår, och sedan dess har jag suttit djupt försjunken och bara låtit mig förtrollas av Didions skarpa iakttagelser och exakta språk. Hon skriver så bra. Jag drömmer om att kunna skriva som hon. Tack för lånet!

Agnes Cecilia, Nina Björk och illamåendet

Skärgården, gravidillamående och en dödande trötthet; på dessa tre skyller jag min senaste blogg-frånvaro. Jag mår så himla superilla just nu, men kräks inte alls. Det är nästan värre än vad jag minns från förra graviditeten. Och tröttheten är av sån där sömnpiller-karaktär. Men det känns så fel att klaga, för samtidigt är jag ju så lycklig över att jag mår precis som jag mår, och jag har ju längtat så mycket efter det. Så jag ska försöka att inte låta gnällig, utan bara precis konstatera att det är så här jag mår!
Veckan har varit så mysig! Skärgårdsvistelsen var ljuvlig, och äntligen fick jag bada och plocka blåbär. I fredags lyssnade jag på Radioteatern och hörde ett avsnitt ur Maria Gripes "Agnes Cecilia - En sällsam historia". Jag blev så glad, och så inspirerad av att höra den, så i lördags bestämde jag och familjen oss för att gå till Stadsbiblioteket för att låna på oss en massa gamla ungdomsböcker som vi läste när vi var små, och ägna den regninga sommaren åt att återuppleva gamla läsminne! Narnia-böckerna, böckerna om Elvis Karlsson, Anne på Grönkulla...jag hade massor på min lista. Men dagen ville annorlunda! På Drottninggatan stötte vi på massor av bekanta, bland andra Gill och Christian och med dem smet vi in på Tintarella di Luna och drack caffe latte under markiserna och lyssnade på regnet som droppade. Underbart. När kaffet var urdrucket hade biblioteket hunnit stänga. Vi strosade vidare under våra paraplyer, och träffade Erik och Pernilla, och vi övertalade dem att följa med oss hem, och vi åt italienskt, och hallon och Renee Voltaires Granola. Det verkar som att det är på kvällarna som mitt näringsintag måste ske, på dagarna är jag alltid för illamående.
I dag är det söndag, och åter regn regn regn. Vi stannade inne på förmiddagen och drack te och läst morgontidningarna länge, länge Jag läste intervjun med Nina Björk i SvD, och jag tyckte att den var riktigt bra. Jag gillar henne så mycket och jag har verkligen henne att tacka för mitt feministiska uppvaknande. Men sedan verkade det som om hon sadlade om lite efter att hon fick barn, och kände mig lite besviken på henne. Men det är jag inte längre. Hon har fortfarande spännande saker att säga och vettiga åsikter. Läste också om en ny spännande restaurang på Åsögatan som heter Viggivegg som verkar väl värd ett besök av två manifestas! Efter morgonmyset var vi på Street ett tag, men det var så tråkigt väder att vi begav oss hemåt och tittade på Heroes-avsnitt istället.
Ja, det var veckan på ett par paragrafer!!!
Nu, kvällsmat!

5 timmar på Gatwick

'Hoppas ni får en fortsatt trevlig natt' Sade piloten när vi landade klockan 4 inatt, 6 timmar försenade. Trevlig var ordet. Men nu är det ljuvligt att vara hemma igen! Kramandes min familj. 'Vad gott du luktar, mamma' sade dottern imorse och det är klart. 5 timmar på en flygplats innebär en hel del parfymtestande. Gatwick har ett riktigt bra utbud så jag kunde underhålla mig rätt så bra. I kombination med två (!) hyfsat välsorterade bokaffärer så gick tiden faktiskt ganska så fort.

Narciso Rodriguez for Her gillade jag allra bäst. Påminner lite om Lovely som jag älskar. Väldigt snygg förpackning också. Min medresenär beskrev doften som 'hög' till skillnad från 'Stella' som vi båda tyckte var ganska platt, i alla fall på mig. Jag förstår inte alls varför den fått så mycket uppmärksamhet. Stella in two paeony tyckte jag inte heller var särskilt kul, alldeles för söt på mig.


Guerlain l'instant love story, en limitedvariant av l'instant de guerlain kunde jag inte heller låta bli att prova.. Förpackningen var så himla fin, men doften var lite för enkelspårig på mig. Jag gillar dock basnoten som doftar lite pudrigt tjugotalsaktigt och sandelträigt.

Lite väl mycket att testa på en gång kanske, men det är så svårt att låta bli när de står där uppradade, flaskorna.

Inga parfymer blev dock shoppade, även om svindyra Rodriguez nog står på min önskelista nu. Böcker handlade jag dock med gott samvete. Bill Bufords 'Heat', Anthony Kiedis och Larry Slomans 'Scar Tissue' samt Dickens 'Great Expectations' inhandlades i ett oemotståndligt 3 för 18 pund-erbjudande. En jättefin Charles and Lola-pysselbok till äldsta dottern samt ett paket Walkers pure butter shortbread inhandlades också.

Som förströelseställe får Gatwick 5 stjärnor av mig.

Zen and the art of Motorcycle Maintenance

The Buddha, the Godhead, resides quite as comfortably in the circuits of a digital computer or the gears of a cycle transmission as he does at the top of a mountain or in the petals of a flower. To think otherwise is to demean the Buddha ...which is to demean oneself. That is what I want to talk about in this Chautauqua. (ur ZatAoMM)

Min forskning handlar om kvalitet, och äntligen har jag huggit in på Zen and the Art of Morotcycle Maintenance. Jag har varit lite skeptisk innan, men nu när jag kommit igång så inser jag att det finns en orsak till att den blivit en klassiker. Hittills blandar den min favoritgenre reseberättelse med intressanta betraktelser av vardagsfenomen (motorcykelanknutna sådana, men ändå) och handfast filosofi. Och inte minst – motorcykelromantik! Jag har inte kommit så långt än eftersom jag har den som talbok på vägen till jobbet, men jag gillar det jag hör. Förutom intressanta aspekter på vad kvalitet är så inspirerar boken starkt till drömmen om en road trip.

Ungefär samtidigt har min kille börjat titta på Orange County Choppers var och varannan kväll. Väldigt gnälliga deltagare tycker jag, men samtidigt dendär romantiken igen. Sen, när vi blir panchosar och har en massa tid och pengar och inte så mycket ansvar och man har forskat fram motorcyklar som drivs av sol, vind och vatten, då skall vi bli bikers!