vacker input

Idag höll en av mina kolleger ett seminarium kring en text hon skrivit som bland annat handlade om relationen plats-kropp-karta. En av referenserna hon använde sig av var konstnären Mikael Lundbergs projekt Lifeline. Jag blev helt tagen av detta obehagliga och vackra projekt, jag vet egentligen inte varför det berörde mig så. Kanske för att jag är väldigt fascinerad av kartor.

Verket: Under mer än ett år var han kopplad till en gps-mätare som var 10:e sekund registrerade var han befann sig. Dessa rörelser lagrades och komprimerades till en dvd på 80 minuter som visar hans rörelser i en ortogonal* projektion på väggen på bilden. Dels är det obehagligt ur ett övervaknings- och kontrollperspektiv (typ Minority Report), men samtidigt är det ett vackert reflektion av rörelse.

*vinkelrät från markytan (sorry, arbetsskada igen, jag kan inte låta bli att förklara allt!)

en kram?

Vår kamera har legat och gonat sig i någon vecka tillsammans med våta badkläder, så nu ser alla foton ut som de är tagna under vatten. Ganska så vackert, faktiskt. Såhär har någon gjort med en pelare på vår skola, ännu ett elevprojekt gissar jag. Visst är det fint, man vill bara gå fram och krama den. Fast min fyraåring tyckte den var döläskig.

Dagens pausfåglar

Dessa är ju så fina! I entren till den fallfärdiga Arkitektskolan hittade jag dessa fantastiskt fina fåglar. Det är alltså någon som har broderat dem i garn på några väggfasta skärmar i perforerad plåt. Jag vet inte om det är orginal, eller en installation eller något elevprojekt. Jag gissar att det är ett projekt som någon av de begåvade eleverna på skolan gjort. Himla fina är de i alla fall.