måndag 3 september 2007
det skulle ju vara dans dans dans...
men vi drabbades också av bugsen! Eller, jag var ju redan drabbad, men tvärtemot vad jag förutspått så blev det varken bättre eller sämre på fredagen, utan jag mådde precis likadant. Trots det blev det lyxmiddag hos vännerna i Hammarby Sjöstad, barnkalas, inflyttningsfest, bullbak och varm choklad i skogen, men jag gick på en ganska låg växel och kroppen var långsam och huvudet värkte. Dessutom har illamåendet gått in i en helt ny epok, men nu har jag tjatat mig till akupunktur på MVC och det känns så bra att få börja! Tack Charlotte för peppen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
En sån mysig helg ni verkar ha haft, trots allt. Jag håller alla tummar för att akupunkturen hjälper, Sara! Sen är det så konstigt, hur det är möjligt att glömma ändå.
Ja, men nu måste det dröja minst 3 år innan jag blir gravid igen, för nu orkar jag inte mer! Jocke blev alldeles blågrön i ansiktet när jag förde fram dessa nyheter..3 ÅR, utbrast han, och såg ut som Munchs Skriet. Ja, så får det bli, tills vi kan dela illamåendet på samma sätt som föräldraförsäkringen!
Bra tänkt! Det är inte kul att bara vilja fast forwarda livet hur länge som helst. Det är ju mysigt att dra ut lite på småbarnslivet också.
Jag kämpar med att minnas exakt hur jobbigt det är, för delar av min hjärna har börjat tänka att det kanske inte var så hemskt ändå. (så jag är sååå tacksam för dina beskrivningar av hur det faktiskt är, även om jag hoppas att det slutar snart!)
Jag ser fram emot rapport från akupunkturen!
Kram!
Skicka en kommentar