Konstpaus:
På hemvägen från Skåne nu senast körde vi inom Sigurd Lewerendtzs kyrka i Klippan, S:t Petri, från 1966. Som tur var hade jag med mig en kamera, en ganska kackig sådan men ändå.
Kyrkan är i mörkt tegel och den ligger nästan inbäddad i grönska. Traditionellt sett ligger kyrkor så att man ser dem på långt håll, här är den lågmäld från vissa vinklar som ett radhus.
Lewerendtz var 77 år när han ritade kyrkan. Jag tycker att den gav ett så skönt allvarsamt intryck, men jag undrar hur väl den speglar hur de flesta ser på religion idag.
Tegel.
Inuti känns kyrkan väldigt mycket medeltida, allvarsam religiositet. Inget ställe för ett blomstersmyckat junibröllop där man ber prästen tona ner detta med gud lite.
Dopfunten är en snäcka från Stilla havet. I kyrkan hörs ljudet från vatten som droppar från snäckan. Väldigt vackert.
De vackra fönstren, hängda utanpå väggarna så att de ser ut som hål i väggen inifrån.
På hemvägen från Skåne nu senast körde vi inom Sigurd Lewerendtzs kyrka i Klippan, S:t Petri, från 1966. Som tur var hade jag med mig en kamera, en ganska kackig sådan men ändå.
Kyrkan är i mörkt tegel och den ligger nästan inbäddad i grönska. Traditionellt sett ligger kyrkor så att man ser dem på långt håll, här är den lågmäld från vissa vinklar som ett radhus. 
Lewerendtz var 77 år när han ritade kyrkan. Jag tycker att den gav ett så skönt allvarsamt intryck, men jag undrar hur väl den speglar hur de flesta ser på religion idag.
Tegel.
Inuti känns kyrkan väldigt mycket medeltida, allvarsam religiositet. Inget ställe för ett blomstersmyckat junibröllop där man ber prästen tona ner detta med gud lite.
Dopfunten är en snäcka från Stilla havet. I kyrkan hörs ljudet från vatten som droppar från snäckan. Väldigt vackert.
De vackra fönstren, hängda utanpå väggarna så att de ser ut som hål i väggen inifrån.
2 kommentarer:
nästa gång vi är i Klippan blir det kyrkobesök! Den ser underbar ut, får mig att tänka på ett kloster!
Ja, ni måste besöka den, jättevacker är den.
Skicka en kommentar