söndag 30 december 2007

julen 2007

En liten snabbrapport från vårt julfirande, en riktig gråbrun skånejul i år igen. Sara, era bokfikor låter helt ljuvliga. Vår jul är mysig men ... flängig, speciellt i år när jag försöker jobba mellan varven. Jag är lite ledsen för alla vi inte har hunnit träffa i år, men så är det. En del besök har vi hunnit med, och mysigt har vi det, barnen stortrivs. Vi försöker fokusera på att göra sånt de tycker är kul, vilket är rätt så lätt. Julen är helt underbar med barn!

Mats och jag har avverkat våra två, kanske lite sorgliga barnvaktsrelaterade jultraditioner. Dels mellandagsrea! Jag hatar rea och att shoppa till mig själv. Men Mats är en grym personal shopper. Jag stegade ut från Centan med 2 tröjor, en kofta och en klänning från Bennetton, vinterkängot från ecco till när snön kommer och en vinterjacka för 100 spänn!

Bästa jultraditionen är bio med barnvakt på juldagen. I år blev det Darjeeling Limited - helt helt underbar film. Kolla bara på bilden! Jag älskar Wes, han är helt underbar. Kortfilmen Hotel Chevalier som inledde filmen var också helt fantastisk. Jag var lite besviken på Life Acquatic... men nu är jag glad igen. När vi skaffar hus skall vi inreda det som en Wesfilm!

torsdag 27 december 2007

Julrysare

Och missa för allt i världen inte John Ajvide Lindqvists julföljetong Tindalos i DN. Den finns som ljudbok här.

Bokslukarna

Jag och M har gjort en ny upptäckt under våra "lediga-dagar-strosande" på stan. Bokslukaren!
Böcker och bakverk för barn. Underbart! Idag var vi där, och M fick sin mjölk serverad i en liten rosmönstrad porslinskopp. Vi läste böcker, lekte med Pippi, jag drack kaffe och det var så mysigt. Det är dit jag ska förlägga alla mina fikor på stan med M från och med nu! Hon roar sig och jag kan sitta och dricka kaffe i lugn och ro. Om ni letar efter oss hittar ni oss på Mariatorget.
Julskyltning hos Bokslukaren


tisdag 25 december 2007

Julafton


julafton hos Karin var förstås också finemang! karin och jag hade själva snickrat ihop programmet för dagen, och det var schysst! Helt plötsligt kunde vi stryka Kalle Anka (för vem vill egentligen se det) och de vuxnas julklappsutdelning tog vi inte förrän vid halv tio på kvällen, medan vi drack kaffe och konjak och åt semifreddo (eller vad det nu heter!)
Tjejerna fick träffa tomten och blev fullständigt vettskrämda, men det gick snabbt över eftersom han kom med Pippi-dockor och fina böcker och snygga jeans!
Och tomten var lika snäll mot mamma och pappa! Vi fick till exempel världens finaste åkpåse till lill-bebben, från världens bästa affär uni. Var tvungen att lägga in en bild! Tänk att det är mindre än två månader kvar till jag ska få bädda in henne i den!!
Dessutom var den en lillasyster som blev friad till på julaftonsmorgon!!!! Hon fick en ring i strumpan! Så himla roligt; nu blir det snart BRÖLLOP! Förmodligen på ett engelskt gods!

Och så ett litet inlägg om traditioner

När jag och Jocke gick och julstökade det sista kvällen innan julafton, insåg jag plötsligt att det här är den första julen som vi skulle fira bara vi. Inte precis själva julaftonseftermiddagen och kvällen, men alla de andra dagarna. Det var bara jag och Jocke och M som skulle vakna på julaftonsmorgon, vi kunde göra precis vad vi ville, för vi var inte hemma hos någon annan med egna traditioner. Det var en så märklig känsla. Alltid tidigare har vi åkt hem för att fira jul, till någon av våra föräldrar, och då har julen alltid varit precis så som den alltid har varit där. Vi har aldrig funderat över hur VI vill ha det, eller hur VI vill göra. Nu gjorde vi det!
På uppesittarkvällen kokade vi knäck och gjorde världens mest underbara vegetariska sill (sjukt komplicerat recept, tusen ingredienser varav hälften måste köpas i specialbutiker, men det är det värt för den är helt oslagbar) och slog in de sista julklapparna, drack glögg och lyssnade på radio, och sedan bonade Jocke golvet! Det var så lugnt och mysigt och perfekt! så borde alla 23/12 vara. På julaftonsmorgon öppnade vi våra julklappar! Det FÅR man göra om man vill!

Juldagsmorgon

Lugnet efter stormen. Det är så märkligt när julafton är över. Det känns som att luften bara går ur; all spänning och all förväntan och allt stök är bara bortblåst, och kvar finns bara.. ja, lugnet. Vi går och pyjamasmyser hemma hela familjen, M leker med sina nya julklappar, jag och Jocke dricker kaffe och läser julklappsböcker och P2 spelar klassisk musik i bakgrunden. idag ska vi inte göra någonting. Bara vara hemma, titta på Trollkarlen från Oz och kanske gå en liten promenad i skogen om vi orkar. Men bara om vi orkar.
När jag var liten tyckte jag att juldagen var den värsta dagen på hela året. Aldrig var det så långt till nästa julafton som på juldagen. Jag blev verkligen nedstämd av att allt var så oåterkalleligen över. Nu känns det precis tvärtom. Jag tror att det bästa med julen faktiskt börjar nu. Nu när hela familjen är ledig och det inte finns några måsten.

lördag 22 december 2007

Jag hade kanske fel


när jag skrev att all bra julmusik är gammal. Nu har jag nämligen fått tips på NY julmusik som faktiskt verkar riktigt grym! Aimee Manns One More Drifter In The Snow är underbar, vi har lyssnat på den ikväll och den är sådär lugnt tillbakalutad, lite country, lite Hawaii och mycket Chestnusts Roasting On An Open Fire.
Sedan har jag fått veta att svenska indie-damkören The Sweptaways släpper en jul-ep varje jul. På årets skiva gästar Marit Bergman och Magnus Carlson och det är superbra! Speciellt Cry Cry Christmas. Jag har bara lyssnat på deras My Space, men det var inte så många låtar så det var OK. Där kan man också lyssna på deras version av Wuthering Heights, jag älskar älskar älskar den låten! Deras blogg är också bra!

Dan före dan

Det har varit några underbara, vintriga gnistrande juldagar i Stockholm (fast nu börjar det bli mulet och grått; det ska tydligen bli rätt trist på julafton) och idag passade jag och Jocke på att ta med sockerbiten på lite sista-minuten julshopping. Vi trodde att det skulle vara helt galet och hysteriskt idag, men det var det inte! Tricket är att inte bege sig in till city, tror jag! Vi höll oss i Hornstull, och det var prima. Rolig second- hand shopping i små, nästan folktomma butiker, långlunch på Indian Garden, besök på Streets julmarknad, kaffe och lussekatter!
Ikväll blir det bara myskväll med film och glögg, även om Tranans årliga julfest dit de andra ska låter väldigt roligt det med. Men jag orkar bara inte.

Legenden om julrosorna

När vi så är inne på lite yuletide favorites, så måste ju Selma Lagerlöfs Legenden om julrosorna få ett litet omnämnande. Hela novellsamlingen med julnoveller är underbar, och den måste nästan läsas varje jul,; i stort sett lika viktig som skinkan (läs: senapsgriljerade quornfileér). Den, och H C Andersens Julberättelser. De är julevengeliet i vår familj.

torsdag 20 december 2007

när ens kille först tackar ja till en herrmiddag och sedan laddar ner Barbara Streisand till skåneresan, är det något han vill säga mig då?

Vårt soundtrack på nedresan gick inte av för hackor! Julskivor från ovan nämnda Streisand, Brian Wilson, Destiny's Child, Elvis och Sinatra. Sedan fick vi avbryta för att sjunga luciasånger med fyraåringen. Jäklar vad jag kan många luciasånger, jag är en barnsångsjukebox! Elvis julskiva slår ju allt, så himla bra. Inledningen "It's christmas time pretty baby..." får mig alltid på så gott humör.

A Very Special Christmas Gift For You

Det här med julmusik tycker jag är en svår nöt att knäcka, så det var mycket bra med era favoriter! Vår bästa just nu är Phil Spectors A Very Special Christmas Gift For You, från 1963. Det är omöjligt att inte bli på gott juligt humör av den! Den, och Johnny Cash -julskivan. Varför är gammal julmusik allra bäst?

onsdag 19 december 2007

stardust!

Stardust kändes som en perfekt jullovsfilm. Den var som jag minns boken, en fin saga. Historien är enkel och söt, roliga bifigurer och sånadär fina fantasyeffekter som silverkedjan som växer ihop igen när den brutits. Lite långsam bara, och lite platt. Som jag ofta tycker det blir med fantasy, man når inte hela vägen. Men hjärtevärmande och fin när man är lite trött och ledsen. Michelle Pfeiffer var dessutom helt förtrollande.

vad har vi glömt?

I år är det så sjukt stressigt med julen att det har slagit över. Jag känner mig ganska så nöjd över att vi har hunnit med så mycket. Istället för att stressa och noja ihjäl mig över julklappar beställde vi i år alla utom barnens på Adlibris och en välgörenhetsorganisation. Julkorten gjordes hastigt och lustigt i november och skrevs lika hastigt. Presentfrågan till barnens åtta (!) dagisfröknar löstes genom att jag pimsade till åtta krokusar. Istället för att leta och leta och leta efter de alldeles perfekta klänningarna till tjejerna, vilket brukar leda till att jag får stark feministisk och konsumtionsrelaterad ångest (och barnen blir klänningslösa) så köpte jag de första fina jag hittade. Jätteprinsessiga och från ett multinationellt storföretag, men de är så himla fina (inte så blanka utan mer glittriga i verkligheten)

Nästa år skall alla julklappar och dagisfrökenpresenter vara ekologiska, personliga och inköpta i små speciella butiker, julkorten skall vara miljövänliga och barnens kläder politiskt korrekta och i ekologisk bomull ... nästa år ...

tisdag 18 december 2007

Julshopping

Eftersom jag känner mig så oförskämt pigg idag, och det dessutom var frostigt och juligt ute, passade jag och Karin och småtjejerna på att åka in till stan och julhandla lite på eftermiddagen. Det var en lyckoträff! Världens bästa barnaffär, Uni på Åsögatan, visade sig nämligen ha utförsäljning på en hel massa grejer. Uni har bara helt fantastiska saker, och jag blir alldeles snurrig i huvudet och köpgalen när jag kommer in, men 30% rabatt är nästan nödvändigt för att det ska gå att handla! Träffade en bekant där också, och det visade sig att hon ska flytta till Linköping och öppna en Uni-butik där. Roligt, men synd också, eftersom det innebär att hon kommer att stänga igen sin underbara lilla butik, Widmans Second Hand & Nu på Hornsgatan. Hon har öppet fram till nyår, jag funderar på att titta in där innan hon stänger, kanske har hon också lite utförsäljning!
Medan jag och Karin strosade fram på gatorna med kaffe i handen och julklappar i blick så insåg jag hur mycket jag saknar att bo i stan. Jag är en sådan stadsromantiker, och jul i stan är magisk för mig. Hur kan man både så gärna vilja bo i hus med trädgård, och samtidigt längta lika mycket till en innerstadslägenhet?

söndag 16 december 2007

Surprise!

Innan mina fingrar ens hunnit lämna tangentbordet i torsdags hade Jocke fått vinterkräksjukan! Så himla äckligt! Han kräktes hela natten och var sedan helt knäckt hela fredagen och halva lördagen! Och vi som hade skånebesök-igen!!! Men det gick bra, och nu är han på benen igen, nästan tillbaka till sitt vanliga jag, minus aptit! Än så länge verkar vi andra ha klarat oss, men med min tur vad det gäller sjukdomar den här hösten så dröjer det nog inte många timmar innan jag ligger som en våt fläck på badrumsgolvet jag också.
Trots sjukdomar har vi lyckats köpa en gran i helgen! Underbart mysigt! Och dricka glögg i Karin och Henkes ny-juldekorerade trädgård. Nästa jul vill jag också ha en trädgård. Då ska jag ha lyktor i alla träd och ljusslingor runt fönstren.

Jättegod linssoppa

Undrar om jag har hittat den perfekta linssoppan nu? Baserad på ett recept från Camilla Läckbergs blogg. (kolla även in bildserien från hennes hus i Enskede)

till 2,5 personer (eller en tvåbarnsfamilj med ett soppvägrande barn):

Fräs 1 hackad lök och 2 hackade vitlökar. Tillsätt 2 marinerade paprikor (genidraget!) och en tesked stark curry. Fräs ett tag. Blanda ner 2 dl röda linser, en tärnad morot + en tärnad potatis och fräs. Häll på vatten + 2 buljongtärningar och koka mjukt. Mosa med potatisstöt (blir godare än att mixa). Tillsätt lite garam masala.

Servera med dinkelscones (fyraåringen gjorde dem!) + strö över solrosfrön som rostats i ugnen.

torsdag 13 december 2007

Den ryske vännen

Nu när jag har legat sjuk och huvudvärkig har jag inte riktigt kunnat läsa någonting som har krävt någon form av ansträngning. Jag började slöbläddra i Den ryske vännen av Kajsa Ingemarsson, som följde med Damernas Värld. Och hör och häpna; den var riktigt underhållande! Perfekt slöläsning! Ett litet tips till julhelgen, när man inte har så mycket tid att läsa mellan alla sociala måsten och allt kolakok! (fast min jul i år ska faktiskt bara innehålla massvis med bokläsning, glögg, Aladdinaskar, levande brasa och en och annan promenad i skogen! Inga måsten i jul för mig!)

Håll tummarna!

Kanske är jag faktiskt frisk på riktigt den här gången! Nu börjar jag i alla fall att känna mig pigg, och det känns så himla skönt! Bara det håller i sig! Och håll tummarna för att resten av familjen också får vara friska!!!
Idag har det varit luciafirande på dagis! Så himla mysigt! Vår lilla tjej har blivit så stor! Hon går i luciatåg! Underbart!

onsdag 12 december 2007

ikväl klockan 22:00 i kunskapskanalen

skall Yvonne Hirdman prata om Alva Myrdal. Jag hoppas att kunna ändra syn på Hirdman nu. För jag gillar inte alls hennes sätt att i "Det tänkande hjärtat" behandla det fantastiska material hon har om paret Myrdal. Och jag vill gärna gilla Hirdman också.

Boken är trots det perfekt läsning när man går in i slutfasen på ett avhandlingsarbete. Jag blir så otroligt inspirerad av att läsa om Alva Myrdal och hennes enorma framåtdriv. Har inte känt till sådär jättemycket om henne, mer än detdär vanliga. Men en sån fantastisk person, helt otroligt begåvad, smart och framåt. Och så före sin tid, tänk att hon tillhörde min mormors föräldrageneration, Bara nya projekt hela tiden, från att tjata sig till att ta studenten till att bli ambassadör i Indien, via folkhemsideologier och UNESCO-tjänster (bland annat!) nu är jag framme på nedrustningsarbetet. En sån person!!!

Sen har jag läst "Tolv på det trettonde" så jag vet att hon kanske inte var världens bästa mamma, att de inte var världens bästa föräldrar. Det är väl dendär bakombilden av framgångsrika människor man så sällan får se annars. Det betalda priset. Bilden av hur de båda två inte får ihop allting gör berättelsen så intressant, och tragisk. Hur de i valet mellan familj och arbete väljer arbetet. Båda två väljer, men det blir ett så mycket mer påtagligt val i hennes fall, den kvinnoroll hon bröt mot.

ursäkta det uppstyltade språket - en (förhoppningsvis tillfällig) arbetsskada

söndag 9 december 2007

Just det, Sara (och andra indienkännare som kanske läser här)! Caroline Ringskog Ferrada Noli rapporterar från indien i sin blogg - bra decemberläsning!

dagens hemmamys summerat från Love actuallys reklampaus:

#1 E och jag bakade pepparkakshus. Jättekul, jag blev förvånad över hur lätt det var och hur snabbt det gick. Som en bränd deghög någon spillt rosa glasyr över, glädje!

#2 Städa! Tvätta!

#3 Beställa massa julklappar på Adlibris. Böcker!

#4 Skriva klart de sista julkorten. Äntligen!

#5 Söndagsmiddag (alldeles för sen).

#6 Söka två jobb (fast det gjorde jag själv)

Mysig dag, vi är helt slut!

torsdag 6 december 2007

Diskmaskin och Dexter

Vi har köpt en diskmaskin! I morgon kommer en rörmokare och installerar den och efter det förväntar jag mig att livet aldrig någonsin kommer att bli sig likt igen. Det är i alla fall vad Jocke lovar. Han har tjatat om en diskmaskin sedan vi flyttade ihop, men jag har varit nej-sägare. För mycket pengar tycker jag. Men nu när vi ska få en familjemedlem till så känns det som att det kanska är välinvesterade slantar trots allt.
i kväll ska vi dessutom börja titta på Dexter. Det är Jocke som drivit igenom det också. Jag känner mig lite orolig över den här utvecklingen. I morgon kanske vi äter vitt rostat bröd och dricker O´boy till frukost.

James

Jag har alltid varit väldigt svag för James Spader. Han är väl kungen av dedär lite långsamma åttiotalsfilmerna med ledsna människor i designiga jättelägenheter i New York. Också Sex, Lögner och Videoband där han är helt oemotståndlig och läskig på samma gång. Han är ännu snyggare nu.

Mats är faktiskt ganska lik honom, jag tror det är en ren slump.

tisdag 4 december 2007

och jag sitter och grämer mig en smula...

... över att man inte kan vända på dygnet när man har barn! Jag är en sån nattuggla, det är nu (typ 22.42) som jag kommer igång med skrivandet på allvar. Skriva också lite pauser på nätet emellanåt, det är så jag gillar att jobba allra mest. En kopp te vid min sida så är jag hemma. Och det är m y c k e t som skall skrivas nu, jag vill ha mina nätter! Men det funkar inte, så är det. 06:30 piper klockan, och sen börjar morgonvalsen som blir alldeles för hemsk om man är trött och sur. Så snart är det loppelådan för mig, så kommer jag att drömma om att skriva hela natten ... om jag lyckas somna ...

Fyra bröllop och en begravning

Precis när jag håller på att bli friskare från min influensa håller jag på att bli sjuk av uttråkning av att bara vara hemma. Ikväll hade jag egentligen en rolig middag planerad, men jag stannade hemma så att jag kan gå till jobbet i morgon (mycket ansvarigt). Så nu sitter jag och maken och kollar på tisdagsfilmen och äter popcorn och dricker glögg och drömmer om att få gå på bröllop snart! Allra bäst vore det såklart om någon hade den goda smaken att gifta sig på något engelskt gods. Jag älskar England.

måndag 3 december 2007

Leilas jul

Och jag får ju inte glömma att påminna om att både jag och M kan skådas i slutscenerna på Leilas jul på onsdag i TV400, där vi (båda) moffar i oss en massa kola och praliner. Det är nog inte vackert, men det är ju ändå vår tv-debut så missa inte!

Snuttefilm

Den här filmen, som går på bio nu ska tydligen passa ettochetthalvt-åringar och uppåt! Jag är supersugen på att ta med M på den! Nån som har hört något om den?

Så himla sjuk...

Jag har nog, på riktigt, inte varit så här sjuk på många, många år. Jag har faktiskt nästan varit helt utslagen sedan i fredags och jag är fortfarande inte alls bra. Och jag har försökt vila så mycket som det bara har varit möjligt, men vi har haft Skånebesök i helgen, och det innebar först en massa adventspyntning och städning, sen middag på Koh Phanghan och sen Gröna Lunds julmarknad, och så förstås en massa mat och prat och glögg och stoj. Egentligen har jag bara velat lägga mig ner och gråta och få hålla käften, men jag tycker att det är så himla svårt att säga nej och inte följa med fastän jag inte riktigt orkar, är väl lite rädd att verka tråkig och gnällig, men gud vad tungt det har varit.Nu är det bara vi och bacillerna igen, och det känns så skönt.

Skugge och Luuk

Videokväll hos Luuk är ju definitivt det bästa som går på tv nu, Mats och jag satt och hoppade i soffan igår när gästen dessutom var Linda Skugge! Jag tyckte det var spännande på grund av
1) Boken (Mest av allt vill jag hångla med nån). Kristian Luuk är en så bra intervjuare just för att han håller distansen. Men hur gör man det med någon där alla vet att den att hon var supertonårskär i honom och han (enligt boken)inte skötte det så snyggt? Dessutom var det han som gav henne biljetten till den position hon har idag.
2) roligt att se vad hon skulle välja för musik. Hon är en musikskribent ur vår generation och
3) Tja, jag vet inte varför jag är så intresserad av henne som person. Kanske för att hon är jättebra emellanåt, och hon skriver jättebra om sitt liv med barnen samtidigt som hon är så bra på att skilja på offentligt och privat. Men jag vill inte vara intresserad av en människa som kan skriva så hemska krönikor som denna, som kan raljera om abortfrågan och använda såna hemska populistiska argument i en fråga som gäller en jätteviktig rättighet. Men det är väl det som är hennes grej, att hon kommer undan med det.

Jättebra TV i all fall se det om ni missade!

(bild från expressen)

torsdag 29 november 2007

en snabblogg om teater!

medan vissa sysslade med internationella relationer igår så var resten av bokklubben på teater. Blanche och Marie, som vi läste för ett tag sedan. Och teater fick vi verkligen, många "Håll käften" så att spottet yrde. (skådespelarnas alltså)

Jag är väldigt svag för teater som konstform, (som Jarl Kulle i slutet på Fanny och Alexander) så jag njöt. Men det var ingen VJSSBPIA*-pjäs direkt. Jag sjönk inte in i pjäsen hela tiden utan funderade mycket på ytan, väldigt fin scenografi till exempel. Sjukhusmiljöerna, Blanche i sin lilla vagn. Också dessa kändisar. Dramaten är ju så bra, men det är faktiskt ett problem med alla kända ansikten. Elin Klinga är ju härskarinnan i Glasblåsarnas barn, fast det tänkte jag inte på så mycket. Men när Julia Dufvenius dök upp i vad som verkade vara en statistroll, så kände jag att jag fokuserade helt fel. Eh, är inte hon värsta stjärnan, hoppar hon in för någon eller? I andra akten föll poletten ner "Nu fick hon stå i rampljuset", som Karin sa.



*Förra årets bokklubbsteaterbesök var fantastiska "Valerie Jean Solanas skall bli president i Amerika" av Sara Stridsberg med bl.a Ingela Olsson och Noomi Rapace.

onsdag 28 november 2007

lång morgons färd mot dagis

Tillbaka på jobbet och verkligen inspirerad att pilla med texter igen. Så nu återkom prövningen att få en fyraåring att ta på sig ytterkläder och traska till dagis. 40 minuter med gående E mot 20 minuter i våras när hon stod på åkbrädan. Idag testade jag osynliga bolltricket och det funkade faktiskt rätt bra. Mutan är annars en saga efter halva vägen, gamla Disney-Bröderna Grimm ur minnet. Har glömt vad de sju dvärgarna heter (Butter, Glader, Toker och Kloker, men sen då?). Men jag dömer verkligen inte folk som fortsätter med vagnen upp i skolåldern, önskar att jag hade mage att vara så rationell!

Ikväll skall vi på teater, skall bli så kul!

tisdag 27 november 2007

Avboka!

Via Katerina Janouchs blogg blev jag påmind om att avboka telefonkatalogen. Kanske fler än vi som glömt, man gör det enkelt på http://www.enirosverige.se/se/Sverige/Kontakt/Katalogavbestallning/

måndag 26 november 2007

Eftersom jag inte har något intressant personligt att blogga om....

så kommer här en länk till, en artikel av Natalia Kazmierska, också ett tips från isobel. Verkligen läsvärd.

För mycket sexualundervisning i skolan

Från Isobels blogg hittar jag till den här krönikan av Marie Söderquist, som handlar om att hon tycker det är för mycket sexulaundervisning i skolan. Jag har läst många idiotiska inlägg från henne, men den här tar ju bara priset. Är hon allvarlig?

söndag 25 november 2007

Club Disco Baby


Idag har familjen rockat loss!!! På Club Disco Baby!
Det var så kul, och M tyckte att det var superroligt att dansa, leka med såpbubblor, jaga ballonger och dricka saft i baren. Discot höll till på Debaser Medis, och tyvärr hade vi missat att det var tema vitt, men det gjorde ingenting, för det var svängig musik och massor med vilda barn och jag och Jocke hade minst lika kul som trollis! Nästa gång hoppas vi att vi får med alla våra stora och små polers!
Dessförinnan var det dax för vår årliga NK-fika (pepparkaksmuffins och kaffe) och besök hos fina NK-tomten. En av många jultraditioner som jag är uppspelt som ett barn inför. Jag vet inte egentligen varför det har blivit en tradition, för det är superdyrt och inte så gott att fika på NK, och M var helt skräckslagen för tomten så det blev ju en flopp. Men det är bara något med NK som gör att det inte spelar någon roll! Kanske för att vi aldrig är där annars. NK är jul för mig! Och JAG gillar i allafall tomten! Och jag älskar alla NK-tanter, och alla svindyra grejer som jag aldrig skulle vilja ha även om jag hade råd. Och alla svindyra grejer som jag skulle älska att få köpa om jag hade råd! Så det kommer att bli NK-fika nästa jul också.
Nu ska jag kolla på Sagan om Ringen. Inte kan det väl vara en slump att John Ajvide Lindquists Ringen-reportage var publicerat i DN just samma dag som det är TV3:s söndagsfilm? Jag vet inte hur det var för alla andra, men jag blev i alla fall grymt sugen att se Sagan om Ringen efter jag läst det!

fredag 23 november 2007

Helgen vecka 47 har börjat

Två små febriga barn ligger nu och snusar i sina sängar, nu är jag ensam, slut på den andra vab-dagen. Idag har jag inte försökt att jobba samtidigt och då är det ju riktigt mysigt. Pannkakor, varm choklad, lite pyssel (collageklippning och klistrande som flippade ut) och mycket film (Lilla sjöjungfrun, Trolltyg i Tomteskogen, the Incredibles och Bollibompa - jag älskar Häxan Surtant!). Imorgon måste de vara friska

I väntan på att A skulle somna fastnade jag i slutet på "Inside the Actor's Studio" med Clint Eastwood. Helt underbart, tv9 är nog min nya favoritkanal. James Lipton var så bra, jätteintressanta frågor om filmskapandet och annat. Intelligenta och roliga svar. Pauser, bekväma tystnader i samtalet. Jag måste se om Mystic River igen! Publiken som verkade vara unga studenter och skådespelare som ställde typiska klarögda frågor för att imponera (hur viktigt tycker du att det är att som skådespelare utveckla en speciell karaktärstyp?) Kanske är Clintan den ultimata gästen men detta program måste jag se mer av!

Nu blir det jobba framför tv:n. Inget gott har vi hemma och imorgon är det no-shopping-day!

onsdag 21 november 2007

Blossa

Det allra smartast ett företag kan göra måste ju vara att lansera allting enbart i "limited edition". Det finns nog inte mycket som sätter igång ha-begäret som just begränsade upplagor. Blossa 07 är mitt mest aktuella exempel. Trots att det bara är den 21 november går den inte att uppbringa någonstans i Stockholm föutom i Järfälla, och det kommer heller inte att komma in mer. Det blev tydligen riot på Systembolaget när den släpptes och alla flaskor sålde slut på några timmar. Det är ju helt vansinnigt. Anledningen till att jag vet detta är att jag var beordrad ut för att köpa en flaska till Karin och Henke, och det visade sig vara ett helt omöjligt uppdrag. Detta trots att den har fått ganska dåliga recensioner i tidningar och av matskribenter. Men hur den smakar är ju tydligen sekundärt i det här fallet. Huvudsaken är att man lyckats lägga vantarna på en av de eftertraktade flaskorna. Det gjorde inte jag. Så jag är en loser. Däremot drack jag Dufvenkrooks alkoholfria hjortronglögg från ICA hemma hos Kajsa igår. Den var jättegod! Och flaskan var jättefin. Och egentligen är det alldeles för tidigt för glögg, men jag känner bara ÄNTLIGEN! Snart är det jul! Nu ska jag glöggfrossa i en månad!

tisdag 20 november 2007

hur orkar folk? Popmorsan reagerade väl rätt sunt på sin bakfylla själv? Pappan var ju med barnet. Samtidigt - är alkohol en rättighet värd att skriva evighetslånga inlägg om? Nu har jag inte orkat läsa allt, men verkar det inte korkat?
"Åh, så fint! Precis så vill jag se ut när jag blir stor!" utbrast fyraåringen när hon fick se en av HM:s bronsglänsande Cavallimodeller i zebrarandig liten coctailklänning. Hennes något mer oglammiga mamma blir istället exalterad över Marimekko-samarbetet som kommer till våren. (inte för att jag tänker stå i någon jäkla kö, men ändå) Kolla så fint!

söndag 18 november 2007

Kent!

Jag sitter och lyssnar på Kents senaste skiva och grämer mig så mycket över att vi inte fick biljetter till någon av de tre konserterna den här helgen. Jag tror att de var underbara. Nya skivan är i alla fall det. Låter som klassisk, svensk höstdepp, så någon. Som glitter på mörka, svarta vatten, sa någon annan. Jag håller med båda. Kent är fantastiska, och Tillbaka till samtiden får mig både att både bli lite nostalgiskt sorgsen och upprymd på en och samma gång.
Istället för Kent hann vi med både barnkalas, middag och fest på lördagen, och brunch på Jimmy´s Steakhouse idag (ja, jag behöver väl inte förtydliga att Jimmy´s Steakhouse inte var vårt förslag!) Men några timmar i Kents universum hade ändå inte skadat.

vilodagen

Söndagen har gått i förkylningsdimma, vädret matchar perfekt vår kondition härhemma. Men jag och fyraåringen gick på bio med hennes tjejgäng och mammor. Surf's up blev det, jag gillade den men de små var inte så imponerade. Kände igen vad Kjell Häglund skriver om vuxenifieringen av barnfilm här. Hur det har gått lite för långt med barnfilmer som skall tilltala föräldrarna.* Även om jag aldrig varit särskilt inne på surfarlivet så kan jag verkligen dras med av surfarromantiken och huvudpersonens beundran för sin surfhjälte. Dessutom var den fantastiskt animerad. Min dotter försökte mest reda ut de olika pingvinernas relationer och reaktioner, vilket gav upphov till rätt torftiga förklaringar från min sida. Råttatouille hade nog varit roligare. Nu sitter jag och försöker renskriva en text framför Van Vetereen. Blev visst lite surfning istället.


* Jag känner inte alls igen hans bild av det urbana barnet, dock. Min upplevelse är att det kryllar av underbara föräldrar idag. vare sig de bor på landet eller i stan och vare sig de anpassar sig själva eller sina ungar.

fredag 16 november 2007

Bio

Vi var förresten och såg Råttatouille för en vecka sedan (nej, det blev ingen Kitty) och bredvid oss på bion satt en liten knatte som var yngre än M. Är det bara jag som tycker att det är konstigt att ta med en ettåring på bio en fredagkväll klockan halv sju? Filmen var i alla fall jättebra!!

Och så ett litet Idol-inlägg bara (eftersom det är på i bakgrunden just nu), men alltså, jag tycker bara att det är så fruktansvärt dåligt. Jag fattar verkligen inte grejen, tycker att det är så himla ointressant. Och Kishti... jag blir så generad när jag ser henne att nästan vill krypa ur mitt skinn. hemskt. Ikväll har de dessutom kryddat med Carola som extra jurymedlem.... Hon och Kishti har just haft ett gemensamt halleluja-moment. Nu blir det VM!

Sömnstörningar

...är vad mitt liv har kretsat kring den här veckan. Mina och ongens. Sälungen har varit jättekrasslig, och jag har vabbat mån-tors. Samtidigt har Jocke börjat jobba, och honom har jag knappt sett en skymt av. Supertrist. Heltidsjobb är överskattat. Men åter till vabbandet. Virus som drabbade både magen och resten av kroppen var vi utsatta för, både jag och M. Men det var värst för M. hon har varken velat sova eller äta. Hemskt. Nätterna har varit för jäkliga, och dagarna inte långt därefter. Bra mental träning inför nästa bebis kanske! Nu mår hon ganska bra i allafall. Som tur var hade veckan sina ljuspunkter ändå! Måndagsmys med lingonpizza och vin (sprite för mig!) på El Mundo i världens bästa sällskap, till exempel! Och torsdagsmiddag på Matkultur igår, så vansinnigt gott! Charlotte, DIT går vi nästa gång vi har middagsdate!

veckans tv:

Jag är så glad för att Medium har börjat igen. Jag gillar verkligen den serien, inte bara för Patricia Arquettes fantastiska hörntänder eller det briljanta greppet att låta småbarnsföräldrars sömnstörningar vara seriens centrala tema (tänk om det fanns nån mening med att sova dåligt...). Det är dessutom en sån trevlig en-gång-i-veckan-serie. Avsnittet igår var riktigt bra, inte minst för de två inhopparna från Veronica Mars.

"Grand Designs" på kanal 9 i onsdags var helt underbart. Ett engelskt par byggde om en förfallen lada till ett ekologiskt drömhus. De använde inga ritningar utan lät designen växa fram organiskt efterhand. Helt sanslöst och jag blev så glad över att det finns såna människor. De satt i ladan och på olika platser i omgivningarna och mediterade fram formen när bygget redan var igång. Huset skulle vara som en stor, vänlig drake tror jag. Båda två var helt lugna och harmoniska trots att allt blev jätteförsenat och dyrt. Resultatet blev helt superfint. Mats och jag blev jättesugna på att bygga ett ekologiskt hus själv. Fast jag undrar hur miljövänligt det är att bo i ett sånt jättehus som deras.

Doooant tell my heart, my achy breaky heart

Dagens lyckopiller. Håret! Dansen! Rösten! Sammetsblicken! Mycket bra låt och fatta hur mycket denna mannen måste fått ligga! Undrar hur Billy Ray Cyrus har det idag.

onsdag 14 november 2007

VAB

Hemma med sjukt barn och sjuk Mats. Storatjejen är på dagis, utflykten till fjärlishuset blev inställd idag. Men att gå till dagis med ryggsäcken fullpackad med matsäck är halva nöjet.

Jag har målat en stol. Svart. Nu kommer lilltjejen med en saga, hon är piggare idag. Tortellini med tomatsås till lunch. Over and out.

söndag 11 november 2007

Sonja, Eva och Kristina (Åkesson, Beckman och Lugn)

Jag är egentligen väldigt förtjust i Eva Beckman, jag tycker att hon är bra på det hon gör och jag gillar hennes seriöst engagerade framtoning. Och även jag älskar Sonja Åkesson. Vem kan motstå henne? Ändå tyckte jag inte speciellt mycket om K-specialdokumentären i fredags, jag blev besviken. Jag irriterade mig på Beckman, den svala kulturöverklassflickan, och jag gillade inte alls greppet med doktoranden.

Kanske är jag bara en del av fenomenet Sonja Åkesson, alla vill lägga beslag på henne, även jag. De har tagit min Sonja!!! Åh, nej, de tycker inte precis som jag!!! Eller de tycker alldeles för mycket som jag!!! Jag hade hellre sett en dokumentär gjord av någon som snytit ungar och kokat pölsa när det begav sig, nån som vet mer än jag om det livet. Sonja var ju inte så jordnära, men hon berörde ju så många. Nådde ut. Antagligen är mina aversioner mot programmet Sara Stridsbergs fel, hon och hennes briljanta daddys girl-karaktär. Då är jag ju ändå den värsta daddys girlen av alla.

Materialet från sextiotalet var jättefint, så spännande att få se miljöerna och det var underbart att få höra Sonja själv läsa sin poesi. Och Kristina! Varje ruta med Kristina Lugn var fantastist, f a n t a s t i s k! Hon är ju helt underbar, Kristina! På den punkten håller jag helt med Johan Croneman. Kristina Lugn for kulturminister, en såndär minister som håller tal till folket varje vecka. Det är så coolt att en person som hon sitter på en tung post i akademien. Och jag gillar ju fortfarande Eva Beckman och hennes stjärnögda blick i vilket annat kultursammanhang som helst.
och igårkväll en liten bebis som somnade med huvudet mot min axel - underbart! Jag börjar tro att jag nog har ganska bra hand med bebisar ändå.

fredag 9 november 2007

På tal om krönikor...

...som charlotte skrev om för några dagar sedan så var jag tvungen att fortsätta på samma spår. Läste den här krönikan av Frida Boisen i City idag, och herre jävlar vad irriterad jag blev! Vad är det som är så fantastiskt beundransvärt med att stockholmspapporna tar ut 22% av föräldraledigheten. Fatta hur lite det är! 22 %. Skandal tycker jag. Just det här är en av de grejer som provocerar mig allra mest när man diskuterar föräldraledighet. Att killar nästan ska helgonförklaras för att de överhuvudtaget tar ut någon föräldraledighet! Ja då ska det vara applåder och glasstårta och ja må han leva. Så jävla löjligt. Jag tycker att det är helt självklart att det ska delas 50/50. Innan det är så tycker jag papporna är urkassa. Men pappor får alltid så himla mycket cred för så himla lite ansträngning. När Jocke är ute med lilltrollet så blir han alltid så beundrad, och folk (läs: ofta äldre kvinnor) tycker att det är fantastiskt att han både kan byta blöjor och mata och ta hand om henne! Några sådana kommentarer har jag aldrig fått! dessutom är andra människor mycket mer benägna att hjälpa honom än mig med t.ex. vagnen på bussen när han är ute, trots att jag är gravid och jättetjock!
Varför är det så här? Varför dessa så beundrande krönikor? Och hur ska alla Stockholmsmammor firas, de som uppenbarligen tar ut 78 % av föräldraledigheten?

Sonja och Kitty


I kväll sänder K-Special ett program om Sonja Åkesson kl. 20. Det är nog väldigt bra, de har hittat massor av intressanta personer som ska prata om henne! alla bokklubbisar borde definitivt kolla, så får vi en spännande saker att prata om till nästa bokklubb!

Själv måste jag nog sikta in mig på reprisen, för i kväll ska vi på bio med vår "en-helg-i-månaden-tjej"! Det ska bli fantastiskt mysigt, alldeles för länge sedan vi var på bio! I kväll hoppas jag att vi ska se Kitty, hon var min stora idol när jag var liten och jag har läst i princip alla böcker om henne! Helt plötsligt är det ju inte så konstigt att jag är så fascinerad av Veronica Mars! Hon är ju en modern Kitty! Att jag inte har tänkt på det tidigare!

torsdag 8 november 2007

Taffel

Ett litet tips oss matnördar emellan också! Den här sidan är nog något att hålla ögonen på!

Vinterns söta


Jag är en sån sucker för kokböcker. Jag läser dem som romaner och fantiserar hur alla recepten smakar, och om exotiska kryddblandningar och spännande ostar och nya smaker. I vanliga fall är jag inte alls lika intresserad av bakböcker och godisböcker, men så läste jag om den här boken, och jag kunde bara inte motstå den! Pudriga chokladtryfflar, saffransgröt, fluffig frusen polkagrispaj, änglakolor...Den lät bara så fantastisk. Och idag damp den ned i brevlådan, och medan jag sitter här och skriver gräddas en choklad och mochakaka i ugnen! det doftar ljuvligt!!!!

I samma paket låg också Åsa Anderberg Strollos Bryta om och den verkar så bra, men så ohyggligt jobbig. Sorglig. Jag ska läsa den, men jag måste nog ta den lite bit för bit, speciellt nuförtiden när det känns som om känslorna sitter utanpå kroppen. Jag och M var hos mamma-bebis pyskologen igår, och att komma dit är verkligen att plocka fram alla dom där känslorna som till vardags får finna sig i att vara djupt och säkert undangömda långt långt därinne någonstans. Det känns ändå ganska bra att att låta dem komma ut lite då och då.

krönikörer krönikörer

I en krönika hänvisar Lisa Irenius till "forskningen" En japansk forskare har hittat ett samband mellan tillit och social intelligens. Låter väldigt snyggt, krönikan handlar om benägenhet att skatte- och bidragsfuska och att det grundar sig i att folk inte litar på systemet. Men... Är det inte en sammanblandning av begrepp? Vilka kriterier har man använt sig av för att påvisa social intelligens? Hur har undersökningen gått till?

För övrigt tycker jag att även om hennes tanke kanske var god så säger hon ju ingenting! Borde inte meningar som börjar med "I ett samhälle där..." förbjudas i krönikor? Och är det bara jag som i åtta fall av tio bara får en tomhetskänsla av krönikor? Fast jag läser ändå för dedär två fallens skull.

onsdag 7 november 2007

Sent i november

Höstens lugna gång mot vinter är ingen dålig tid. Det är en tid för att bevara och säkra… Det är är skönt att samla det man har så tätt intill sig som möjligt, samla sin värme och sina tankar och gräva sig en säker håla längst in, en kärna av trygghet där man förvarar det som är viktigt och dyrbart och ens eget. Sen kan kölden och stormarna och mörkret komma bäst de vill.

Orden är Tove Janssons och tankarna är Filifjonkans, hämtade ur Sent i november. Jag tänkte på de raderna när jag gick till jobbet i morse, genom ett gnistrande kallt och frostigt Bagarmossen, och insåg att det kanske är precis det som gör att jag älskar hösten så mycket. Den lugna gången mot vintern. Att stanna inne, att samla och bevara. Hon är så klok, Tove Jansson.

tisdag 6 november 2007

Tystnad och ingefärschoklad

Efter en hel dag av jobb, springandes i affärer (sälungen måste ha varma vinterskor), middag på thai-restaurang, städning och nattning är det äntligen bara helt tyst i vårt hem! Jocke och trollis sover och jag får äntligen bara vara helt ifred och äta min ingefärschoklad och lyssna på tystnaden. Det är nästan lite julfeeling här hemma, och det är så mysigt! Veckan har varit så uppochner, men nu verkar det faktiskt som att Jocke börjar jobba på måndag! På kontor! Vad ska han ha på sig??? Lustigt hur tillvaron helt plötsligt bara gör helt om. Det här kanske kan vara en bra förändring. Men det är ändå lite konstigt! Jocke är ju student! Han ÄR ju verkligen det. Kontor har han definitivt aldrig jobbat på! Spännande att se hur det blir!
För övrigt har jag idag hittat en Veronica Mars-hemsida på svenska. Där kan man hitta citat och referenser till alla avsnitt! Underbart! Säsong 3 har precis börjat i vår dator. Verkar mycket lovande. Vad jag ska göra när jag har sett alla avsnitt vågar jag knappt ens tänka på. Eventuellt måste jag och Jocke då börja samtala med varandra igen. Konstigt.

förbaskat bra!

Mitt bästa TV-program just nu är videokväll hos Luuk. Jag älskar att höra Kristian Luuk samtala, så himla bra, han är däruppe med ... Stina Dabrowski (bästa svenska referensen, jag kommer inte på någon annan just nu). Bäst hittills var Roy Andersson, intressant samtal och bra musik valde han också. Jag blev verkligen sugen på att få se 'Du levande' och att se om de andra. Det var magiskt att se Bob Dylan göra "it's all over now, baby blue" bakom scenen från 'Don't look back'. Jag är, liksom så många andra män över femtio, hopplöst förälskad i den filmens Bob.

Ett lite overkligt ögonblick tidigare i veckan var när vi lyssnade på Dylans radioshow och han spelade Blur, jag kan inte sätta fingret på varför det känns så konstigt att Bob Dylan vet vilka Blur är.

måndag 5 november 2007

snabbmatstips

Vi åt samma sak till lunch hela helgen, ingenting speciellt men himla gott. Kanske fler än jag som behöver påminnas om självklarheter emellanåt: skivad purjolök steks tills den får färg, haricots vertes hälls i efter ett tag, tofu i tärningar på slutet. Blanda ner kokta sobanudlar, salta och servera med japansk soja (ena dagen kompletterade vi med sushiomelett) En välbehövlig övning i att hålla det enkelt, jag har verkligen svårt att inte krydda loss trots att purjosmaken i sig räcker som smaksättare.

Purjolök är ju så himla gott. Funkade även som aska(!) till skånsk camenbert på vår fina 30-årspresentsmiddag på Vendel i Malmö (vegovarianten var lite speciell, men god den med!). God som smakbärare i Herr Spiridons rawfoodkex. Ja, de andra varianterna kan ni...

detta var en mycket bra helg - mysiga matgäster varje dag!

fredag 2 november 2007

Tack Sara!

I somras var min stora läsupplevlese (som bekant) 'Heat' av journalisten och New Yorkerredaktören Bill Buford. Han tog jobb som köksslav hos stjärnkocken Mario Battali och blev helt besatt. Jag förstår hans vilja av att lära sig precis allt om professionell matlagning, men jag förstår inte hur man kan vilja syssla med att laga köttmat. Beskrivningen av hur man kokar klassisk italiensk ragù av stora köttben tills de faller sönder i en gråbrun köttfärsmassa bekräftade min övertygelse om att jag varken vill laga eller äta sånt.

Nu vet jag i alla fall var jag vill bli köksslav, för igår fick jag en middag på Lao Wai av Sara. Helt f a n t a s t i s k mat och jag är så glad att det finns ett sånt ställe. Skriver under på Saras hyllning. Superenkel mat, utseendemässigt kunde den serverats på vilken glutamatstinn restaurang som helst. Men skillnaden i smak är enorm, varje tugga blommar upp i munnen. Inte bara gott, allt på menyn veganskt, färskt, medvetet, glutamatfritt - helt underbart! Jag fattar inte att det går att få bord där överhuvudtaget, att inte gulddrakarna haglar över stället, att inte köerna ringlar långa utanför. Folk är inte kloka! Tusen tack, Sara!

uppdaterat: sökte på sichuanpeppar hos matälskaren och hittade denna fina recension samt lite bakgrund. Den koppärriga kärringens bönost var en av våra rätter, intressant att kolla på kryddningen i receptet. Svårt att hitta lika fin tofu som på Lao Wai dock.

lyssna!

min briljante kompis Olof har lagt upp sina musikprojekt på myspace. Rocking time är soloprojektet www.myspace.com/rockingtimemusic broken boys är Olof och Oskar www.myspace.com/brokenboysmusic Mycket bra och väldigt snyggt tycker jag!

onsdag 31 oktober 2007

LoVe


Den enda etikett jag kommer att kunna sätta på det här inlägget är "besattheter". Nu har vi sett hela första och halva andra säsongen av Veronica Mars, och jag kan bara inte få nog! jag har ALDRIG upplevt det här tidigare! Vi har aldrig ägt en box, vi har aldrig följt en TV-serie så här, och det är så galet. Vi kan bara inte sluta titta! Och jag kan inte sluta tänka på att det borde vara Logan och Veronica. jag tänker på det dagligen! Det är tur att det händer andra saker i mitt liv, annars finns det en viss risk att jag bara hade tittat tills det inte fanns fler avsnitt att titta på. Helt plötsligt kan jag förstå människor som blir helt besatta av TV-spel och world of warcraft och sånt. Det är en så spännande känsla, att faktiskt på riktigt kunna känna att jag förstår! Besatthet är underskattat!
Hela första säsongen påminner om en modern Twin Peaks, med massor av popkulturella referenser. Jag tycker att den är så brilliant! Men man måste verkligen se hela serien i följd för att förstå dess storhet. Några avsnitt härochdär gjorde det aldrig riktigt för mig. Men nu! Nästa dotter ska heta Veronica!

ps jag blev inte sjukskriven ! Lika bra det.

tisdag 30 oktober 2007

Amen hallå eller!

Ja, vi har fått internet tillbaka! Inte gick det fort, och inte var det billigt (1500 kr), men jag klagar inte, huvudsaken är att isoleringen slutligen är bruten! Det känns svårt att veta var jag ska börja efter så lång tids tystnad. Ska jag berätta om hur jag kräktes nästan rakt på min barnmorska under senaste rutinkontrollen, vilket fick henne att vilja sjukskriva mig med omedelbar verkan, men att jag bad att få vänta till efter läkarbesöket i morgon? Eller ska jag berätta om min intensiva senaste vecka, när vi har varit utställare på Allt för Hälsan-mässan i Älvsjö och gjort dundersuccé och sålt krämer för glatta livet, och hängt på Riche, och ätit lyxiga middagar? Eller kanske om helt enkelt om Veronica Mars-maratonet som tagit sin början i mitt och Jockes liv efter att bredbanduppkopplingen försvann. Hur vi har snittat på 4 avsnitt per kväll och suttit uppe alldeles för länge och sovit alldeles för lite och bara levt halva våra liv i Stockholm, och den andra halvan i Neptune? Eller att vännerna som är gravida samtidigt med oss väntar tvillingar och att det har gjort mig lite avundsjuk?
Ingenstans känns riktigt rätt att börja. Jag nöjer mig nog med att säga att jag är tillbaka!
Innan vi for till Skåne hittade vi en ny plats för juvelen i våran konstsamlig. Så himla fin och nu tittar vi på den varje dag när vi äter. Bob Dylan och hans son Jesse sitter bredvid (Jag hade visst grodperspektivet på, därav de böjda linjerna.)

konstnär: Joakim Jivenius

Skåneresan var totalt utmattande och alldeles underbar. På fyra dagar hann vi med både 16 timmars bilresa, en rad fina vänner, underbara bebisar och barn, roliga samtal, en massa god mat, mys med familjerna, plantering av 238 ligusterplantor, en kräkande liten A, en sjösjuk liten A, gåsmiddag med fler härliga bebisar och barn, och avslutningsvis en åksjuk liten A. Det dåliga samvetet ligger som en klump i magen idag. Trots att A väckte oss imorse, lika glad och gosig som vanligt.

torsdag 25 oktober 2007

Nu hänger jag med Dickens på vägen till jobbet, Great Expectations. Det är så vilsamt och trevligt att befinna sig i hans värld emellanåt, bland långa, ingående beskrivningar, mängder av tekoppar och söt 1800-talshumor. Den svartvita världsbilden och gemytet som återkommer hos mer sentida engelska berättare, då tänker jag främst på de stora mainstream-fantasystjärnorna. David Copperfield läste jag flera gånger en period i början av tonåren, vet inte vad det tyder på. Nu är det längesedan jag läste Dickens, men han är mycket bra mot stress. Har för mig att jag gillade filmen med Ethan Hawke och Gwyneth, en såndär trevlig fredagsfilm. Hade nog inte gillat den lika mycket om jag läst boken först, jag har svårt för alltför förvanskade historier.

Nu åker vi till Skåne över helgen! Håller tummarna för att Sara får rätt på sitt internet under tiden, hon har mycket spännande att berätta. Annars hörs vi i nästa vecka.

tisdag 23 oktober 2007

diss-a-poin-ted!


Alltså kolla så snygg hon är!

Omslaget på DN Bostad i fredags lovade en presentation av Johanna Rubin Drangers hem. Jag var jättenyfiken på att få se hur det ser ut hemma hos henne ... och jag är fortfarande lika nyfiken! För reportaget innehöll bara två bilder från lägenheten, och ingen av dem var särskilt upplysande. Bilder känns som en rätt essentiell del av ett inredningsreportage. Jag tror att hennes stil är precis vad jag längtar efter nu, eller är det bara önsketänkande. Lite blandning av serietidning, östermalm och Villa Villekulla tänker jag mig, men jag vet som sagt inte, hon har kanske ett väldigt Smakfullt Hem.

I och för sig är det alltid intressant att läsa om henne, det är så kul att hon är professor! Hennes bilder är superfina, jag gick in och frossade på hennes hemsida. Jag gillar allt hon gör, så himla snyggt! Väldigt inspirerande också, jag blir så sugen på att ta upp målandet eller att börja brodera kanske. Tänk att sånt känns som en utopi nu, att ha tid med sånt, men det handlar ju om att prioritera!

Lyckos Carina Rydberg! Förresten, Johanna Rubin Drangers dotter heter Io, så himla fint namn!!!

måndag 22 oktober 2007

TV-helg!

och våra sjukor går aldrig över. E är den enda som är pigg härhemma. Vi orkade i alla fall pallra oss iväg på 4-årskalas i lördags med trevliga människor och glada barn. Jättekul! Svensk-amerikanskt-afrikansk blandning på maten med bland annat afrikanska samosas, mängder av friterade grejor och smörgåstårta. Och godis i massor! E lärde sig sjunga "happy birthday". Annars har det varit tre kvällar av slötittande på TV:

* Criminal Minds. Grymt bra första säsongens första avsnitt, nu vet jag inte varför vi kollar på det...

* The Anchorman. Den var ju jätteroligt, typiskt snobb-DN att ge den en etta, skicka en recensent som fattar!

* Avslutningen på Sopranos. Jag gillade inte slutet när jag såg det, hatar såna slut!. Men nu när jag funderar på det så var det ju en väldigt fin scen. Hela säsongen har ju varit en lång, plågsam avslutning, jättejobbigt att titta på.

* Ranking the Stars. Jag tycker faktiskt att det är rätt kul, oklart varför (vill jag veta?)

Nu startar Operation Bli Friska: massor med vitlök, apelsiner och sömn skall det bli inför helgens skånebesök som inkluderar såväl grävning, diverse kalas, familjemys och bebisgos.

the tant (diskussion efter dagis)

E: Har tanter långa öron?
- det kan de ju ha...
E: Kan delfiner vara tanter?
- tja ... ja det kan de väl...
E: Kan barn vara tanter?
- njä ... de kan ju klä ut sig till tanter...
E: Är du en tant, mamma?
- Ja, det är jag kanske ... jag är en kulturtant.

lördag 20 oktober 2007

Jag vet inte vad jag tycker #2

Könskrigsboken! Jag måste läsa den snart och då kommer jag säkert att gilla den. Men i intervjuerna verkar de så ... full of themselves på något sätt. Det är ju viktiga grejor och jag håller med om att det privata är politiskt, men det håller väl alla med om? I alla fall alla som kommer att läsa boken? Det blir så pseudoradikalt på något sätt ... fast kanske nödvändigt ändå ... suck... finns det inte bättre kanaler att nå ut?

... kanske skulle starta en facebookcause: Jessica Gedin for bokklubbsdrottning (hon käkar Malou von Siwers till frukost!)

fredag 19 oktober 2007

going down!

Jag har lovat mig själv att inte tjata vikt här på bloggen. Men imorse visade vågen att jag har hoppat ner till nästa tiotal kilon på skalan och jag blev så glad så nu blir det ett jippi-inlägg.

Jag firade med att beställa det fetaste som fanns när jag lunchade på Hötorgshallen med mamma. Inte meningen men gott, kombinationen vin, grädde och saffran är alltid värt det!

Mitt mål är inte att se ut som Juliette Lewis - det gör hon så bra själv!

torsdag 18 oktober 2007

Pi

Jag hittas säkrast i en livbåt på Stilla havet i sällskap med en tiger. Jag läste ut Life of Pi igår och den är ju helt ljuvlig. Mänskligt, djuriskt och gudomligt flätas snyggt i äventyrsformen. Flygfiskarna som studsar upp i livbåten, horisonten så långt borta, sköldpaddorna som slaktas hänsynslöst av den fromme vegetarianen. Den oändliga tiden. Och hajarna, hajar är det absolut läskigaste jag vet.

onsdag 17 oktober 2007

rätt man på rätt plats

... och när jag nu ändå är inne på bra gubbar så måste jag nämna dr Phil, den gamle godingen. Jag har sett delar av programmet två dagar på rad nu och jag hade faktiskt glömt hur bra han är. Efter två program lyckades han hitta en lösning för en familj med en totalt psykad pappa. Britney och Kevins problem måste varit helt enorma!

tisdag 16 oktober 2007

mer Leif GW i rutan!

En gång i tiden följde Mats Efterlyst slaviskt, men det var längesen nu. I veckan har vi dock fått oss en rejäl dos GW Persson. Först i Kristian Luuks sympatiska videokväll och sedan hos Filip och Fredrik. Första programmet av Boston Tea Party hittills som jag orkat se klart. Han är en fantastisk gäst, vi kan inte se nog! Jätteroliga och oväntade svar. Sen är han helt overkligt tvärsäker på ett mycket roligt sätt, vilket blev extra bra mot Filip och Fredriks expertpanel.

Han verkar ju vara en supernördig människa. Som när han berättade att han brukade hänga med nypd när han är i New York, att sitta bak i en polisbil är hans ide om en semester liksom. Lite sorglig och mycket lyckad. Ingen idol men en skicklig underhållare. Jag gillar hans deckare, "Faller fritt som i en dröm" ligger på vänthyllan därhemma, han är grym på titlar.

hjärnhalva

Via Mats Strandberg hittade jag ett roligt test som skall visa vilken hjärnhalva man använder mest. Vet inte hur stor trovärdigheten är, men rätt kul. Jag tydligen högerhjärnad, fick anstränga mig hårt för att byta håll (men visst är hjärnan spegelvänd?). Fler högerhjärnade?

måndag 15 oktober 2007

fortsatt utgrävning av skivsamlingen

I helgen blev det Björks 'Debut' från 1993. Jag tycker fortfarande att den är jättebra. Och jag minns hur jag älskade Björk, hennes sätt att sjunga och hennes speciella framtoning, de små pärlorna under ögonen på skivomslaget. Hur hon lyckades vara ett sött litet isländskt troll och småbarnsmamma och samtidigt den coolaste man kunde tänka sig. Haha, jag kommer ihåg att hon var ihop med Goldie, Mats hittade en Goldieskiva också, men den var inte särskilt bra (var den nånsin det?). Hennes tatuering på överarmen är jättefin. Hon gjorde ju fler bra skivor efter denna, men 'Debut' är ändå speciell. 'There's more to life than this' är grym!

söndag 14 oktober 2007

dagens intressepil

Vi hade så kul igår, coctailfest hos en fantastisk 30-åring med trevliga människor och bra musik var precis vad vi behövde. Och barnen härligt bortskämda av finaste barnvakterna! När vi kom hem och jag var sminkad och lockad och allt tvingade jag Mats att ta ett foto till presentationen här. Fotot blev mycket, mycket snyggare än verkligheten, internet är härligt!

fredag 12 oktober 2007

årstidsväxling

höst på allvar nu. Mössa och långkalsonger på ungarna, deras kalla kinder när de kommer hem luktar äpple. Och jag blir trädgårdssjuk igen, varje årstidsväxling förstärker min trädgårdslängtan. Kommer jag att ha fått min trädgård nästa år vid denhär tiden? Jag skall ha massor av mossiga statyer i min trädgård. Mossiga statyer och lekande ungar.

(bilden är från underbara Sacro Bosco i Bomarzo)

Så bra!

En fördel med att vara sjuk och ta tunnelbanan till jobbet istället för att cykla är att man får läsa! Jag älskar berättelsen om Pi hittills. Den är begränsad till ett kapitel om dagen, så jag kommer att ha den kvar i 100 dagar (I wish!). Nu har jag läst flera riktiga pärlor på rad, alldeles för bra böcker att läsa när man egentligen inte har tid!

Men jag måste bara dela med mig av ett litet utsnitt (jag är så störig, jag vet, men Mats blir så trött på mig när jag jämt skall läsa högt ur allt jag läser) Detta är ur förordet.

' "Jag är doktor", skulle jag velat säga till dem som frågade mig vad jag gjorde, eftersom doktorer nu för tiden anses vara de som kan trolla och göra underverk. Men jag är säker på att det skulle ha inträffat en bussolycka runt nästa krök och med allas ögon riktade mot mig skulle jag ha varit tvungen att mitt ibland alla offren som skrek och jämrade sig förklara att jag menade i juridik. Och när de då vädjade till mig att jag skulle hjälpa dem att stämma staten för denna olyckshändelse, skulle jag ha varit tvungen att erkänna att det faktiskt var en kandidatexamen i filosofi jag hade. Medan alla ropade och skrek och undrade vad det kunde vara för mening med en sådan blodig tragedi skulle jag ha varit tvungen att medge att jag knappt hade läst en enda rad av Kierkegaard och så vidare. Jag höll mig till den ödmjuka, mörbultande sanningen."

Ur Berättelsen om Pi av Yann Martell

torsdag 11 oktober 2007

när jag inte vet vad jag skall svara

Min dotter frågar sin kompis pappa varför han röker och han svarar inte. Han flyttade från Australien för ett par månader sedan så jag är osäker på om han förstår. Jav vill inte vara ohövlig, men om jag översätter frågan låter det som en anklagelse och jag vet att han har annat att tänka på än att sluta röka idag. Men hans dotter hinner före:
- Jo, du förstår, han är kille och killar är ju lite konstiga.
Bong - genusoket i skallen och jag har fortfarande inget bra svar.

onsdag 10 oktober 2007

I´m back!

Vårt internet la lägligt nog ned i fredags, och sedan har det varit dött tills igår natt! Men nu så! Det är nästan vansinnigt hur beroende man gör sig av bredband, både jag och Jocke har känt oss helt isolerade utan uppkoppling. Men efter ett par dagar så hade vi vant oss, och nu de senaste dagarna har det faktiskt känts helt OK! Men nu har jag bråttom, bråttom! Måste fixa låtlistor till Karins cocktailparty på lördag; jag är musikansvarig. Några tips? Det ska vara mycket disco och mycket 70-tal! Åh, det ska bli så himla roligt!
I helgen packade Mats upp våra skivor för första gången sedan vi flyttade från Malmö. Äntligen har vi plats för dem (i alla fall nästan). Men var det så längesedan jag lyssnade på Dusty in Memphis? Den är underbar! Min bästa skiva.

söndag 7 oktober 2007

Vi såg Death Proof igår...


och jag konstaterade att Tarantino är feelgood, jag blir alltid på så gott humör av hans filmer! Jag vet inte exakt vad det är, kanske de fantastiska dialogerna (jag tröttnar aldrig!). Eller kombinationen av kvalitet och distansering. Ser man en Tarantinofilm sitter han liksom bredvid i soffan, jag kan höra honom fnissa eller entusiastiskt förklara en scen. Vad der än är så blir allt han tar i blir guld (CSI-avsnitten!) och det är så kul med hans tusen roliga referenser, varav jag förstår en bråkdel och är helt nöjd med det. Och att han tillåter sig att vara lite töntig, som när filmen ”hackar” sig som de gjorde back in the day. Så himla fint när färgen plötsligt försvinner och när den kommer tillbaka ser man att både bilen och tjejens klänning är Kill-Billgula!

Det som blir lite töntigt är den övertydliga beskrivningen av Drömtjejen, not very feministiskt korrekt i detaljerna.* Samtidigt ... tillräckligt coolt för att jag skall kunna smälta det. Att ha kvinnliga stuntmän och musiknördar som huvudpersoner är ju ett rätt oemotståndligt koncept, Zoë Bell och Vanessa Ferlito var helt fantastiska!!!(och jag blev träningsinspirerad igen.)

Samtidigt känner jag mig inte särskilt sugen på Terror Planet. Desperado var ju mycket bra, men har han gjort någonting bra sedan dess? Men snart måste vi se Vanishing Point!

Och nu hittade jag DN-recensionen av min darling Fredrik Strage . Till skillnad mot Strage, även om jag gillade Jackie Brown skarpt, så gillar jag faktiskt bättre när Quentin härjar loss i filmnördsträsket. Han gör det ju så bra!


*Men Quentins drömtjej är ju i min bok tusen gånger bättre än nästan alla andra H-woodhjältinnor ... och en bra förebild och allt, ändå är jag inte nöjd. Men det skall man väl inte vara heller? Jag vet inte riktigt vad som skulle kunna göra mig nöjd, jag gillar ju också att titta på film med snygga människor till exempel. Jag har en hel serie med dubbelmoralinlägg i huvudet.

torsdag 4 oktober 2007

Grattis och Lao Wai


Charlotte! Grattis på den stora dagen!!! Hoppas att vår skönsång nådde dig genom telefonledningarna! Och hoppas att du har haft en riktigt bra dag, utan andningssvårigheter! I kväll har jag bestämt vad du ska få i födelsedagspresent av mig! En middag på Lao Wai! Jag vet att du kommer att älska det, (eller du kanske redan gör det), men dit kan man bara inte gå för ofta! Att få botanisera bland kombualger, sojakyckling, molnöronsvamp, organiska gröna teer och olika tofusorter - det är ren och skär matlycka för mig!!! Lao Wai är som bra sex! Jag och Kajsa var där och åt ikväll, och det var som vanligt fantastiskt. Deras cappuccino är helt enkelt för bra för att vara sann- HEMGJORD SOJAMJÖLK! Det är som att dricka en kopp sammet.
Jag kände mig väl värd det efter en dags VABB-ande med en lessen och snorig och hostig lilltjej. Karin fick rycka in och komma och grädda pannkakor åt oss eftersom jag låg och kräktes, men framemot eftermiddagen mådde jag bättre. Och nu mår jag prima! Cappuccinon som jag beställde och drack klockan halv tio har dock gett mig ett koffeinrus som påminner om en fullmåndenatt, så nu måste jag sitta uppe och facebooka i några timmar innan jag kan krypa ner i sängen.

... och mera Dexter!

Jag bara föll mer och mer för Dexter och avslutningen var helt fantastisk. I alla fall om man är trög som jag och inte räknar ut så mycket i förväg. Inte för att jag vågade se alltihop, jag blev så upprörd och jätterädd. Nu skall jag inte skriva så mycket för att inte spoila, men jag trodde inte att jag skulle tycka det var så sorgligt ...

Boken har ett så vackert namn också ... Darkly Dreaming Dexter ... jag är så svag för allitteration!

(jag vet att jag är en ...-missbrukare. Jag jobbar på det!)

sjukläsning

Nu har jag varit sjuk ett par dagar igen, jag känner mig som prinsessan på ärten, jag är ju aldrig sjuk ... måste vara inbillning ... fast doktorn sa ... men han ville kanske bara bli av med en besvärlig patient ... jaja, jag är i alla fall himlans trött, så det har blivit en hel del nöjesläsning senaste dagarna.

Jag och lilltjejen läser Anna-Clara Tidholmfavoriter, knacka på, läsa bok, åka med. Vi älskar henne!

Sen har jag läst ut Middlesex, ibland är det kul att vänta lite med att läsa en bok. Jag minns när Jens läste den och hans beskrivning av boken. Den var ju rätt omskriven ett tag också. Sen köpte jag den i somras och den blev stående i bokhyllan tills Elin rekommenderade den. Så jag hade en bild av boken innan jag började. Det enda som stämde var att den handlade om en person med dubbel könsidentitet och att den var jättebra. En helt fantastiskt berättad släkthistoria, snygga tidshopp och det är alltid kul att få sina fördomar om sexualitet och kön på skam. Inklusive ett kort besök hos de försvunna barnen i Golden Gate Park (där Didion gjorde sitt reportage -67) Nu är boken slut och det känns lite tomt.

Det var otroligt intressant läsning om könsidentitet och uppfostran. Googlar lite på Androgenokänslighet och hittar denna väldigt sorgliga artikel. I detta fall hade personen inte syndromet, men historien är besläktad.

tisdag 2 oktober 2007

Avundsjuka del 2


Och så bara några ord om mitt avundsjukeobjekt numero uno; Natalia Goldin Lundh! Ägare av Natalia Goldin Gallery (Stockholms coolaste galleri), ultraintellektuell, übersnygg, och dessutom mamma till två barn. Och hon är bara 31 år gammal!

Barnvagnsfabriken

i kväll har vi ätit lyxmiddag för att fira Karin och Jockes födelsedagar i förskott! Vi åt på Barnvagnsfabriken i Enskede och det var jättegott! Så mysigt det är att gå ut och äta! Och så mycket jobbigare det är med två vilda ett och halvt-åringar än utan! Tur att vi alltid går ut så tidigt, så att vi hinner gå hem innan alla andra gäster kommer!

Margareta Strömstedt vann!


Hon fick ta emot SR:s novellpris i söndags! För Natten innan de hängde Ruth Ellis. Vad roligt! Och vad kul att ha läst en bok innan den får ett pris!

... och nu har Kiedis blivit pappa!

Anthony Kiedis 21-åriga tjej har ploppat nu, de är ett väldigt sött par förresten! Nu väntar vi på de första bilderna på en barbröstad Kiedis med bebisen vilandes mot tatueringarna ... eller nåt. Det blev en kille.

det är så mysigt att bo med barn, de glömmer inte att koppla briotaxen inför natten.

måndag 1 oktober 2007

idag tänker jag på makt...

Alex Shulman slutade ju blogga igår! Det blev för elakt, han hade visst skapat ett monster. Är jag en del av detta monster? För att jag tycker att såna här inlägg är roliga? Jag har i alla fall aldrig skrivit några blodtörstiga kommentarer.

Linna Johansson har som vanligt använt sin maktposition till något riktigt bra om kulturmakten. Nästan lika bra som Caroline Ringskog Ferrada-Nolis blogginlägg i frågan. Får se vad jag tycker när jag läst boken (Lundgrens alltså, Drougges stil är lite för magstark för mig), men jag sympatiserar med deras argumentation.

Lite sent ser jag vad Gustaf Gelin skrev om den estetiska dimensionen av munkarnas uppror i Burma. Sambandet mellan de vackra bilderna och den massmediala uppmärksamheten. Min fyraåriga dotter var helt fascinerad av bilderna på de rosaklädda nunnorna. Det förminskar inte allvaret i det som de kämpar för, det är ju bra att världen får upp ögonen för vad som händer där ... men samtidigt, lite cyniskt .... som i fredags, alla är snygga i rött, liksom.

lördag 29 september 2007

dinkelpoletten trillar ner!

Jag har haft så svårt att få till dinkelkorn, när jag kokar dem så blir det alltd bara ... uppblött och tradigt. Så jag testade att lägga kornen i blöt istället och insåg idag att DET är hemligheten. Doh!

Såhär gjorde jag: blötlade 3 dl dinkelkorn (över natten om man vill ha lunch, eller innan man går till jobbet.) lät dem rinna av. Fräste dem i olivolja, vitlök, ingefära, purjo och lite böngroddar. I med ett par tomater när det andra blivit genomfräst, salta och smaksätt med citronsaft.

Jättegott med stekt halloumi och röd pesto!

uppdatering: gott också med vilkål, morot, persilja, vitlök, ingefära, soltorkad tomat och en skvätt rödvin! Blanda i lite mozza medan det är ljummet.

fredag 28 september 2007

Sara hissar och dissar

Jag tänkte göra en Belinda och lista veckans hiss och diss. och den här veckan är det så lätt, i alla fall att hissa! Jessica Gedin! Hon är verkligen där uppe och fajtas i toppen på idollistan, tillsammans med Didion och Krauss och andra superhjältinnor ibland. Hon är ju bara så bra! I dag lyssnade jag på henne i Spanarna från bokmässan, och hon pratade och genre-nedmonteringen inom bokvärlden på senare tid. Att litteraturen egentligen är ett trompe de l'oeil (reserverar mig för stavningen). Hon förde ett sånt roligt resonmang och knöt ihop det så snyggt på slutet, och jag var bara så imponerad. Dessutom verkar hon känna varenda intressant människa i Sveriges kulturvärld, och det gör mig lite avundsjuk, men bara lite, för hon verkar vara så genomtrevlig också!
Spanarna fick mig också att tänka på bokmässan, och hur jag vartenda år önskar att jag är där, eftersom det verkar som att ALLA utom jag alltid är där, och det verkar hända så mycket kul! Det enda året jag inte önskade att jag var där var det året jag var där, 2005, då önskade jag bara att jag var hemma istället, för det var inte alls kul, även om ALLA verkligen är där, men de verkade inte ha så roligt dom heller.
Veckans diss går i allafall till Isobel Hadley-Kamtz, och det är mest för att jag är så in i helvete trött på hennes liberala åsikter. Lyssnade på ett gammalt moraltest med henne, och läste också ett blogginlägg där hon ondgör sig över "skitmoralismen" när en fotograf blir anklagad för att fota barnporr och jag vill bara spy på allt hon tycker. Hon är bra på att argumentera, men det spelar ingen roll för mig (det gjorde det gör bengt brulde, hon fick en fyra), jag avskyr allt det hon står för, och allt snack om individens frihet framför allt annat. Ord som solidaritet och strukturer verkar inte existera i hennes värld, för att inte tala om hennes syn på djur.... Om vi träffades skulle vi säkert inte hålla med varandra om någonting överhuvudtaget. Och det känns iofs bra. För mig är det det hur som helst det mest obehagliga jag kan tänka mig; att mina barn växer upp och blir liberaler. Det, eller att de kommer att gå på Allsång på Skansen med i love Lasse-plakat när de är tonåringar. Drömmen är att de ska bli militanta veganer, men det är väl att hoppas på för mycket.
Nu ska jag se Roy Anderssons En kärlekshistoria, och massera mina fötter efter en lång promenad på Djurgården och härlig höstfika på Rosendal

Dopfunderingar

Veckan har till allra största del bestått av sångträning och nu börjar jag bli så outhärdligt trött på min röst och, framförallt på våra låtar, att jag knappt orkar höra dem en enda gång till. Jag gillar dem verkligen inte alls längre, och det beror enbart på att jag hör dem tio gånger om dagen. Men jag tror att det kommer att bli fint på söndag. Måste bara fundera ut någon fiffig lite present också, och sen är nog allting klappat och klart. Vad är egentligen en lämplig doppresent? Charlotte, vad blir en förälder glad över?

En liten blogg om avundsjuka.

Varför lägga tid och energi på att vara avundsjuk på (istället för imponerad av) Martina Haag som ändå tycks ha kämpat en hel del innan framgångarna, när det finns personer som Nicole Krauss!

33 år gammal, efter två utgivna böcker lever hon som ultraframgångsrik NY-intellektuell i Park Slope, Brooklyn (Paul Auster-land). Andra boken, Kärlekens historia, hyllades av JM Coetzee, fick Orangepriset och skall bli film. Dessutom är hon en del av ett såntdär äckligt perfekt konstnärspar, hon kan diskutera text med Jonathan Safran Foer över köksbordet, liksom.

Nu har jag beställt Kärlekens historia, när jag har läst den kommer jag säkert att vara imponerad också!

Intervjuer från dn och från svd